Här hemma - gullig disk & fasta anslag

Hej på er. En kort rapport här, om det som vi gjort i helgen och så. Solen har ju varit på visit mest hela tiden, tycker jag, letat sig in i de mörkaste skrymslen. Även om blåsten också ville låta höra tala om sig. Mannen gav en analog köksbordskonsert. Bästa bästa. 

Jag trollade fram ett rosträd av ljusträdets rester. Blev liksom trött på att den där gamla ljusslingan aldrig ville sluta lysa, för det var så jag hade tänkt ut det - att vi skulle behålla det lilla trädet som mysljus så länge den gamla slingan fungerade, men den ville aldrig sluta fungera, vilket i och för sig såklart är bra. Men nu ville jag inte ha ett ljusträd längre, jag ville ha ett rosträd. Visserligen rosor av papper, men de där blommande second handblommorna är fortfarande rätt fina ändå. 

Och på tal om att cirkulera sina saker, som vi pratade om häromdagen, lät jag schackpjäserna få vila i ett annat fat på fot nu. Det är djupare, vilket gör att bönderna kan stå i mitten så här och bilda en slags pistill där. Blev riktigt snyggt, så snyggt att vi inte har rört dem alls under helgen, lite synd, känns som att det är en lång väg för mig att gå mot att bli schackmästare numero uno i det här hushållet. Men snyggt blev det!

Gula ljus är populära numera. Kanske inte direkt knallgula, mer soft åt bivaxhållet - och helst tillverkade av bivax också förstås. Hittade ett hett - och lite eldfarligt - tips i en av mina gamla inredningsmagasin. Att vända upp och ner på ett vinglas på fot, eller något annat glas på fot, och fästa ljuset på den blanka, plana undersidan och låta kupan bli en slags fot istället. En knasig ljusstaksidé, tänker jag. Känns osäkert att fästa ljuset så lättvindigt bara med en klick segt stearin eller häftmassa, tänk om det bara faller ner på bordet? Nej, det där är nog ingenting för ett ordentligt kontrollfreak som mig. Men det ser väldigt tjusigt ut på något sätt, det måste jag ändå medge.

Okej, okej. Jag vet att det inte är helt pk med färgade fjädrar år 2021, och egentligen använder jag det inte längre. Skulle absolut inte gå ut och köpa några nya, men de här gamla turkos godingarna har jag haft så länge, så länge. Vore ju synd att bara kasta dem, menar jag. Och blå fjädrar kan man ju ha som prydnad långt efter det att påskens sista tupp har galt klart. Blå som himlen. Som havet. Som sammet.

Almanacksbladet är vänt på riktigt nu, dags att ta itu med en ny månad. April, kanske det vackraste namn en månad kan ha? Och så har jag diskat in lite gullig disk i skåpen. 

Hoppas att ni också har haft det bra. Nu ska jag försöka dra bort mannen från hans skärm, där han sitter och skapar slagkraftiga digitala tonföljder. Ser honom taktfast gunga med med den blommiga bringan. Tänkte vi skulle spela en omgång scrabble till, innan påsken är helt och alldeles slut.

Sköt om er.

<3

/helena

ps Sedan har vi ju hunnit högläsa ut en av de där romanerna vi lånade hem inför helgen också. Mer om det senare.