Utanför är det visserligen uppehållsväder as we speak, men här inne blir det ändå regn - bildregn. Vi ska kasta oss...
...mellan minnesgoda skyltfönster, väldigt naturliga mobilskal och...
...den lilla resans absoluta höjdpunkt - (fusk)smulpajen när vi kom hem. Häng med, vetja. Här blir det tvära kast.
Vi börjar hos de här två sköna blekfisarna.
Det tillhör liksom, när vi passerar på vår väg till eller från någonting, att stanna till i Sjömarken och trycka näsorna mot de gamla tingen i antikaffären där. Oftast är det stängt när vi råkar komma förbi. Men det gör inte så mycket, det är ju väldigt inspirerande att ta del av deras utbud genom den ädla konsten att fönster-shoppa.
Den här gången föll jag mest för TV-kannan. Den vackra termos-kannan var så ljus och fin i det här utförandet.
Alla dessa övergivna hushållsvågar. Vad ska man göra med dem? Förutom det numera ganska självklara svaret att använda dem som blom-hylla i ditt fönster, kan man använda fantasin och lagom mängd tekniskt kunnande och förvandla dem till lampor - tydligen. Vilken bra idé, va?
Men just nu lyser ju den naturligaste lampan så starkt och klart. Här i Rosenträdgården vid Ramnaparken.
Mm. Mycket hade blommat över, men den här hade uppenbarligen bestämt sig för ordet överdådig ett tag till.
Men sen, när mörkret faller igen, då kan ju den här våg-lampan vara något att återvända till i både tanke och handling.
Lite ruinromantik på det? Nja. Jag tycker alltid det är sorgligt att konstatera att det här huset är rivet. Allt går inte att bevara och förädla och förnya, det förstår jag med, men vissa hus borde man aldrig riva, så är det bara.
Ett lite nyare hus, lite mindre.
Hur många tunga, marmorerade, förgyllda hyllor av det här slaget finns det egentligen? Oändligt många. Vi hade en förut som vi ärvt, men vi skänkte den faktiskt till Myrorna, för att den var just väldigt otymplig och svår att flytta på. Vi har faktiskt aldrig saknat den, men på rätt ställe i rätt hem pryder de ju verkligen sin plats. Med en växt på, eller så. Inte brukar de kosta speciellt mycket heller. Väl värd sin vikt i oäkta guld med andra ord.
Bra grej, med någon som fixar och donar med vintage-upplysningen. Kristalkronor och fotogenlampar och andra lampor blir som nya. Nej, nya vill vi ju inte att de ska vara, men användbara som om de vore det. Med mycket patina kvar på!
Varde ljus. Som sagt.
Tillbaka till Ramnaparken. En gång i tiden fanns här en estrad och servering, minsann. Numera finns det fint fik och friluftsmuseum, bland annat.
Om det finns någon som helst fördel med att det anrika lilla huset i stan revs? Hm. Skulle väl möjligen vara att det är lättare att se och njuta av Christina Angelinas väggmålning då.
Å andra sidan skapade hon ju den med utgångspunkt från att huset faktiskt var där. Med en in- och en utsida.
Vad såg vi då mer på vår utflykt? Inte bara gamla ting, skön natur och ruiner, väl? Nej. Vi såg Muta's sprillans nya kärra också. Vilken grej, att åka runt med en mobil frisersalong. En barbershop på hjul. Läste någonstans att den ska vara tillräckligt varm på vintern också. Bra, så man slipper frysa häcken av sig när man får ett klipp. Eller slipper frysa de frissiga topparna av sig då kanske? Häpp! Kul affärsidé hursomhelst. Och snygg bild.
Tycker vi avslutar det här duggande bildregnet med en riktig praktpjäs. Något att servera den kalla saften ur.
Det var det. Lite vintage. En hel del antikt. En aning nytt. Konst och konstiga stubbar. Doftande rosor och en underbar och alldeles lagom kort hemester-tur i Borås och dess omedelbara närhet.
Sköt om er.
Och kram.
/helena
ps Sjömarken ligger strax utanför Borås, på den gamla Göteborgsvägen, som vi säger. En mindre väg, full av natur och sjöutsikt. Om ni också skulle vilja trycka näsorna mot udda parvaser, spännande små keramikbyster, pottskåp och annat fint. Eller så vill ni kanske gå in? Då får ni vänta till de inte har semesterstängt. Antar att de är ute och letar nya gamla skatter till sin fina lilla butik.
pps Pajen ja. Höll på att glömma pajen. Hur kunde jag? Den som är så himmelskt god. Två påsar. Med fryst innehåll. Bär och saftiga grejer i den ena. Smuldegen i den andra. Bra att ha i frysen, om paj-suget sätter in.
Tyvärr är jordgubbar och rabarber nog inte alltid så lokalt odlade i det här snabba, smakliga formatet, men ändå. Kan varmt rekommendera er att sträcka ner en näve i frysen på Coop och fånga upp den här goda fikastunden. Blir bäst om man värmer bär- och rabarberblandningen en extra stund först, innan du lägger på själva den färdiga pajdegen, åtminstone fungerar det så i vår ugn.
Och ja, den här pajen är inte så söt, för er som gillar att känna lite surt på tungan, från rabarbern. Rabarber och jordgubbar. Och smuldeg. Ja, ni hör ju. Mums!
vinna%20sig%20sj%C3%A4lv.jpg)
