O, no!

Så fort jag såg henne visste jag att hon bara måste följa med hem hem! Kosta vad det kosta ville, nja kanske inte riktigt, men jag kände genast ett lugn när jag såg henne sitta där så meditativt med tårna bara. Seto Craft Co. Ltd stod det att läsa när hon vändes upp & ner. Och Original. Och en massa tecken. Förmodligen kinesiska tänkte jag, där jag gick smånynnandes på little China girl...

...men icke, jag måste byta låt till mina gamla idoler Alphaville och Big in Japan, för en liten minigeisha i kimono bor nu under samma tak som jag!

Här; på precis en sån kan ni läsa lite mer, om ni blev nyfikna på de små keramiska raringarna. Missa inte kommentaren: "det är något allmänt krafs." Hm. Så någons allmänna krafs kan bli någon annans (läs min:) lilla skatt. Visst är det så. På sidan 3 kan ni dessutom se en bild hemifrån någon som har samlat på sig betydligt fler än jag har...

Nej, jag ska inte börja samla. Jag lovar... "Cross my heart and hope to die" skulle jag nog inte våga säga. För tänk om jag hittar en till -  lika söt. I samma välgörenhetsaffär. Hm.




Så med denna lilla japanska blomsterflickas hjälp vill jag önska er en fin helg! Och visst vore det kul om jag hann titta in en sväng i helgen också. Cross my heart and... nä, jag vågar inte.


:)
/helena



ps Tillvaron känns fortfarande lite "nyvaket" hektisk, så jag hinner nog inte åka till Wanås och kika på Yoko Ono's konst (bl.a), men om jag hade haft möjlighet så skulle jag definitivt skyndat dit!