Som en kratta... Borde kanske döpa den här vintage-blandningen till det? Men nej. För hej, det här är ju fina grejer ju!
Nytagna bilder för dagen. Ni får visserligen nöja er med some leftovers, eftersom mina prylinstallationer och föremålsarrangemang i första hand är till för att skapa bilder till något av mina pågående projekt. Å andra sidan kan ni trösta er med att ni ofta får en första del av vintage-kakan, när den är härligt hot och nygräddad.
Vad har vi då här? Jo, en ram som det fanns något helt annat i förut, något jag har lämnat vidare för länge sedan.
Rosa små äpplen. Av trä, med filtblad. Vad är det jag brukar säga? Jo, att något av det allra bästa man kan hitta där ute i second hand-världen, är det som först kan verka alldeles obetydligt och litet. Men med tiden lär man sig att titta närmre, och därigenom hitta just det som kan bli Dina guldkorn.
Träfåglar, som egentligen har mer av den här nyansen. De kostade ingenting. Ändå har jag haft så mycket användning för dem. Ett tag fäste jag dem på en lampskärm, till exempel. Minns ni det? Nähä. Nej, man kan inte komma ihåg alla mina mer eller mindre, hm, låt oss kalla det originella idéer.
Och så den blommande magnolia-vävnaden då. Den som kom i en tidstypisk linneram. Ibland kan jag tycka att de där ramarna är riktigt fina, men ofta passar de inte ihop med sina motiv. Den här gången handlade det mest om att ramen var sönder. Så jag slängde originalramen. Sedan dess har jag funderat på var den här blommande grenen ska ta vägen? Bli en del av en kudde, kanske? Eller komma in bakom ett annan glas och en annan ram?
Problemet är bara att glaset till den här ramen gick i tusen bitar i samband med en för snabb svängom med dammsugaren för ett tag sedan...
Men kanske är det ändå bäst om tyget får vara fritt? Utan bländande yta som stör? Så att man kan ta på den sträva ytan med både handen och ögonen? För visst är den fin? Och vissnar gör den ju aldrig heller.
<3
/helena
ps En annan långtidsplan är krattan. Eller kratt-huvudet. Hittade det på en loppis för några år sedan, och kom på att det skulle kunna bli världens coolaste krok. Krokar. I pluralis. Världens coolaste upphängning. För halsband eller slipsar eller scarves eller vad som helst.
Än har den inte hittat upp på någon lämplig vägg, kanske gör den aldrig det heller. Den kanske får nöja sig med att agera masterpiece i diverse stilleben. Rostig och vacker och dan.
Jaja. Vad vore man väl utan alla sina livslånga långtidsplaner? Förmodligen fri som fågeln. ;)
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar