tisdag 11 augusti 2015

(O)fokuserad


Nuförtiden är det inte ens säkert att jag stänger dörren ordentligt om röran. Ibland märker jag den knappt.


Det händer att jag ser på den med viss ömhet. Det är ju ändå min röra. Vår röra. Har också blivit otroligt mycket bättre på att göra det jag vill göra - det roliga, givande - utan att vänta på att få tid och ork till det. Har KBT:at mig själv bort ifrån tanken om att man måste göra saker "i rätt ordning". Det går lika bra att göra saker i rätt oordning. Man kan äta efterrätten först. Och städa sedan. Det kan man. Och visst har alla tankesätt en baksida, men vad är det som säger att baksidan nödvändigtvis måste vara sämre?


Har blivit bättre på att se det som faktiskt blir gjort, istället för att stirra mig galen på det ofärdiga.


Innan jag riktigt visste vad jag ville ha sagt här, funderade jag på att skriva Sensommartecken som rubrik. Eller Sensommartäcken och kuddar. För nu börjar soffan komma i varmare skrud igen. Egentligen gillar jag den inte alls så där kal och "skinnig" och kall och svart. Men på sommaren kan det vara praktiskt, hm, och praktisk vill man ju vara ju. Kuddarna, från traditionsrika Ekelund, köpte jag för många år sedan. En av mina mer lyckade nyinvesteringar. Det var mest för kattens skull, som jag ville ha kuddar som gick att tvätta i sextio grader. Och så är de ju så fina också, med sina prunkande, stora vallmor. Har bestämt för mig att tyget kallas just Poppy, vet dock inte om just det mönstret finns kvar till försäljning.


Och när jag väl gör de där nödvändiga sakerna. De som vi alla gör. Hushållsarbetet och så. Då har jag slutat bli arg på mig själv om jag låter mig distraheras. Vill jag lyfta en bok, bläddra ett par sidor, sitta ner en stund och fundera, så ser jag inte på det som bortkastad tid längre. Alltid lär man sig något, tänker jag.


Jag fortsätter öva mig på att byta fokus. Se bortom, och därmed lättare kunna identifiera vad som är verkligt viktigt. Det låter kanske pretentiöst, men det behöver det inte vara. Det kan räcka med att förstå vad som är bra för en själv och andra. Bli lite mer miljömedveten kanske? Börja älska vintage!! Och se det vackra i det lilla. I sandkornet. I frö:et.


Eller också flyttar man bara det vackra lite mer till vänster, så syns röran nästan inte alls.

Men den där knappen i mannens kavaj, den har jag faktiskt lovat att fästa lite bättre innan - innan - höstvindarna börjar vina.

:)
/helena

ps Förresten, på tal om böcker, på tal om funderingar: Har ni någonsin tänkt på att Evert Taubes initialer faktiskt blir ET? Nä, inte jag heller. Inte förrän jag tog en välavvägd, välbehövlig paus i diskningen häromdagen.

Inga kommentarer:

Skicka en kommentar