fredag 7 september 2018

Har ju inga maskrosor att hänga upp


Nu har ni tur, förkylningen kom och segrade och tog bort allt vettigt jag hade tänkt få gjort den här veckan. Som att försöka påverka er att rösta rätt. Rösta för medmänsklighet och miljövänlighet! Men nu hinner jag inte det. Skönt, tänker säkert någon som inte orkar höra ett enda politiskt ord till. Jag förstår er.

Men jag måste ändå få säga något litet. Som att maskrosor är de vackraste blommor jag vet. De blommar och blommar och blommar. Trots att många kallar dem för ogräs fortsätter de att sprida ljus runt omkring sig. Många, små gula solar som lyser i gräset. De strålar, även i regn.

Just nu pratar de kärnkraft på TV:n, och jag hör Fälldin rulla runt många varv i sin grav. Miljöneutralt, tror jag bestämt JÅ kallade det häromdagen. Att gräva ner radioaktivt avfall långt - låååångt - ner i berggrunden i flera tusen år är knappast något någon kan kalla neutralt på minsta lilla sätt!

Att det överhuvudtaget finns partiledare som seriöst tycker att vi ska låta bli att vara i framkant - rent av förebilder - "bara" för att vi inte kan få Kina att halvera sina utsläpp i en handvändning, är för mig en olöslig gåta? Att det finns medborgare som är missnöjda med hur vår vardag ser ut, och därigenom väljer att missnöjesrösta, är inte lika obegripligt. Men jag tycker att det är synd, att så många väljer en sådan otäck genväg - avväg! - att ventilera sin frustration över sin situation på. 

Förut var jag mest upprörd över att de använde vårt land i sitt namn, numera är jag ändå mer upprörd över att de har mage att använda ordet demokrati i sitt namn! Jag vägrar att skriva någon del av deras namn här inne!! De är inte bara faktaresistenta - som inte tror på världens samlade vetenskapsmän som varnar för den globala uppvärmningens katastrofala följder- de tycker dessutom att kultur är rent nys. Det som är det enda som på riktigt, på djupet, kan rädda våra unga människor från att söka sig till kriminalitet och gängmentalitet - att utveckla sina kreativa muskler - är något som de - JÅ och hans gäng - verkar tycka är onödigt lullull.

Det enda som är bra nu, bättre nu, är att ingen kan ha missat att de är rasister. Fullblodsrasister. De tycker att de är bättre än andra. De tycker att det finns något absolut svenskt. Men det finns inte. Det är en chimär. En vrångbild. Sverige är vi. Vi som bor här. Nu. ALLA vi som bor här tillsammans. Vi som vill jobba för att göra vår framtid TILLSAMMANS bättre. Vi som vill se att ALLA människor har något att bidra med. Du och jag och du och du och du! 

Blanda inte orden brottslighet och invandring! De hör inte ihop! Brott finns överallt. Högt och lågt. Ekobrotten är värst, de pågår bakom stängda, tunga ekdörrar. Bakom kristallkronor och portföljer. Brottslighet skall bekämpas! All brottslighet ska bekämpas. Och framförallt förebyggas. Bland annat genom att få alla människor att känna sig värdefulla! Att få alla att känna meningsfullhet i sina liv. 

Att göra så att alla får den självklara förmånen att känna att de behövs. Där har kulturen och folkbildningen nyckelroller.

Och hör jag ordet splittring en enda gång till så sprängs jag i bitar! Ju fler gånger vi skriker om splittring desto svårare blir det att höra ordet sammanhållning rulla på våra tungor och gator och torg och skolor och bussar och i föreningar och i studiecirklar och i idrottshallar och i våra vardagsrum.

Om jag hade haft tid skulle jag skrivit något långt och invecklat och förklarande om att jag själv vet vad jag pratar om. Vi. Mannen och jag. Vi bor nämligen i ett så kallat utsatt område. Och om jag kunde förklara på några korta rader hur mycket jag avskyr just begreppet "Utsatt område", så skulle jag göra det. Men låt mig bara få säga så här: Att sätta en negativ stämpel i pannan har aldrig hjälpt någon, varken enskild individ eller område. Varför inte kalla det för OMRÅDE MED SÄRSKILT HÖG UTVECKLINGSPOTENTIAL istället? För om man ska tro vissa politiker rätt, så har vi inte mycket positivt att komma med i våra områden, alltså borde våra utvecklingsmöjligheter vara oändliga. Från noll till hundra liksom. 

När jag går till valurnorna på söndag, går jag dit med framtiden i blick! Jag går dit med tanke på tjejen som bestämde sig för att samla motkrafter till nazisterna på huvudstadens gator! Gymnasieungdomar som gick ut enade - bortom partipolitiken - mot nazism och främlingsfientlighet! Det är med de ungdomarna i tankarna som jag orkar bry mig. Det är för deras framtid jag röstar. En gemensam framtid, som har dragit lärdom av historien och går vidare därifrån visare och klokare och smartare.

Rösta inte på rasisterna! Rösta på Annie Lööf, om du måste rösta åt höger. Annars röstar du på något som är mer hållbart för så många människor som möjligt. Rösta på maskrosorna.

Rösta för jordens bästa. Tänk inte så mycket på att du råkar vara svensk. Tänk på att du är medborgare i hela världen. Rösta först och främst för allas bästa. Var en rakryggad världsmedborgare. Och rösta för att jorden ska få fortsätta att finnas ett litet tag till. Bara ett litet tag till. Snälla.
 
Hahahaha. Nu tror ni inte att jag är riktigt klok, nu när jag slutar med att skratta här. Men vad kan man annat göra? När debattens vågor går så höga att det blir komiskt? Valdebatt är kul. Borde kanske införas lite oftare än en enda kort, försagd period vart fjärde år?

<3
/helena

ps Visst finns det mycket som jag är besviken på, som regeringens sätt att hantera flyktingfrågan - lova runt och hålla tunt. Först öppna armar och sedan stängda gränser, rimmar dåligt i min solidariska ordbok. Och det här med indragen assistans för våra kära medmänniskor med särskilda utmaningar och behov?!? Det är under all värdighet att inte ge dem som behöver det - ett inte bara drägligt - utan ett välfungerande, intressant, meningsfullt och roligt liv! Men. Men trots att jag är besviken på vissa saker väljer jag att visa solidaritet med den sida av verkligheten som jag alltid har trott på. Hjärtat sitter nästan alltid till vänster, glöm inte det.

pps "Den tilltagande rasismen är något som plågar människor som kommit hit från andra länder mer och mer". Ett mer eller mindre direkt citat från debatten som pågår i min ögonvrå just nu. Den tilltagande rasismen plågar många fler än de som kommit från andra länder! Den plågar många, många av oss!! Vi vill ha tolerans och överbryggande förståelse. Vi vill inte ha generaliseringar. Vi vill ha ett samhälle där vi vågar se varandra som individer. Inte som grupper. Inte som problem, utsatta eller svaga. ALLA människor besitter styrkor och kämpar med sina svagheter. Vi. Vi. Vi!

Inga kommentarer:

Skicka en kommentar