Det var mannens mage vi litade på, den här gången. För jag kunde bara inte bestämma mig.
Det finns ju så väldigt mycket fint i Paradisverkstaden.
Men när jag hittade den "starkgröna" kannan, med otvetydiga åttio- och nittiotalsvibbar, längst in i second handhyllan, blev jag osäker på om just det här objektet var ett sådant, som man gärna vill kalla fint. Min mage var tyst, eller förvillad, den vägrade tala om för mig om kannan med de röda läpparna och det blåa håret var fin, eller ful.
Så, mannen fick bestämma: - Du kommer ångra dig om du inte tar den.
Med de orden ringande i öronen, slog jag till.
Den var dessutom mycket prisvärd. Och kul. Och lite lagom ful, fast på ett ganska fint sätt.
:)
/helena
ps För något år sedan lämnade jag nämligen kvar en fin orange vas i hyllan på Emmaus, tyckte inte jag hade råd då. Sedan ångrade jag mig så - att jag inte tog mig råd. Den vasen kom ursprungligen från samma hantverksskickliga och namnkunniga (tänk att heta Paradis i efternamn!) företag: Paradisverkstaden.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar