Färgk(l)ickar

Välkommen in i mitt överexponerade kök. Igen. Men vi tar det väl ifrån början. Allt började med en prick.

Allt började med en svart prick. En enda liten prick. Ser ni den? Längst upp till höger på bilden här ovan. En liten mörk prick, som störde mitt petiga öga. Tänkte sudda bort den lite diskret bara. Simsalabim bara! Men pricken blev kvar. Nästan allt annat fick den färg som pricken skulle ha. Lite knasigt. Lite knäppt. Men kul. För jag tycker bilden blev ganska bra, känns nästan som ett grundämne till en poster/plansch. 

Hur kul vore inte det - att förstora upp en bild på sin egen köksvägg och sätta upp på...köksväggen? Säkert som amen i kyrkan är det redan någon som har hunnit genomföra den idén, på ett eller annat sätt, det brukar det ju alltid vara. Svårt att hinna var först med någonting på 2010-talet, kan jag tänka.

Sedan gick det som det gick. Färgklick på färgklick tog plats på fotona. De som jag tog så fort solen äntligen vann kampen om vädret. En ojämn kamp som förts hela dagen. I ena ringhörnan de överhängande mörka molnen, blåsig blåst och envist regn. Och så kom solstrålarna in och vann på knockout i nionde ronden. Nu verkar det mulna på igen... 

Lite kul med färg. Jag målar om, men bara digitalt. IRL leker jag hus med mina vintage-saker. Flyttar dem hit och dit och tillbaka in i skåpen igen. Och ut igen. Fram och tillbaks och runt. Allt är som vanligt med andra ord. Den svarta katten sitter på fönsterbrädan mitt emot och väntar på att bli insläppt. Den knirkande gungan knirkar. Damen i lila är ute och går. Och jag leker hus. Allt är som vanligt. 

Jag förbereder mig på att den duktiga Saint Paulian snart är överblommad för den här gången. Förbereder, så att köksfönstret inte ska kännas allt för trist sedan. Och så plockar jag bort det mesta av våren. Bort med ruggande fågelfjädrar, videkvist-vasen och de efterhängsna vägg-påskliljorna. Fram med juni. Juni-saker. Somriga saker. 

På köksbordet tronar det fina, fina jag hittade på Erikshjälpen förra helgen. Försöker hitta saker som ska både bryta av och matcha. Lite lila och så. 

På en lapp har jag kladdat ner ordet "Maskrostyget". Med ett stort frågetecken efter. Sedan följer orden "I resväskan". Med ett annat, ännu större frågetecken efter. Skulle vara perfekt att ta fram det mönstret nu, tänker jag. Som gardin. Frågetecken. Som duk. Frågetecken. De (för)svarslösa krumelurerna hopar sig, som molnen.

Mannen är nöjd bara han får en liten, liten vrå att ställa sin mattallrik på, säger han. Det ska väl gå att ordna, säger jag. Ordet kanske hör han inte, för det viskar jag bara.

<3
/helena

ps När ska NI få se det nya då? Det "nya", fina? Snart. Snart. Viskar jag. Och placerar ut en snäcka längst ut till höger på bordsskivan. Sedan plockar jag bort den igen.