Ferd'nand och jag tömmer våra minneskort och drömmer om alla ljusa kvällar vi har framför oss. Planerar förväntansfulla inför fortsatta, utforskande fotoexkursioner.
Medan han, Ferdinand, firar namnsdag (finns det verkligen någon som kallar sin lille nyfödde för Ferdinand nuförtiden? Det borde det finnas, tycker jag. För denne tyste, rolige åttioettåring är väl lika värdig att bli döpt efter som självaste Zlatan. Nja, nästan lika värdig i alla fall) söker jag rätt på melodier med fågelkvitter i. Och letar febrilt i diktpärmar efter ord jag nästan glömt bort.
Beteckning för en spännande, skojig tillvaro, som ngn trivs utomordentligt väl med. Livet på en pinne, alltså.
Hoppas att din påsk var bra. Min var allt man kan önska sig, lite för kort bara. Mycket musik - både live och lugna, klassiska noter på spelaren. Bra film. Still Life. Med begåvade Eddie Marsan. Marsipanäggen med lakritssmak, var en ny upplevelse. Har ju alltid älskat salt godis, men i kombination med mandelmassa blev det lite, eh, speciellt. Inte äckligt, inte ens illasmakande, bara en märklig kombination. En gnutta sol på den bleka näbben, fick jag också.
Ferd'nand och jag jobbar vidare, och önskar er en bra vardag!
<3
/helena
ps Livet på en pinne, ja. Visst hette ett bidrag i mellon så? Tror ni att det finns en enda människa till, i detta avlånga land, som inte har hört ett enda av årets bidrag? Inte ens vinnarlåten? Inte ens en liten förstulen del av en refräng från någon lurigt lurande radiovåg i bakhåll? Nej, förmodligen inte. Alltid kul att vara unik...
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar