söndag 13 maj 2018

Where the magic happens


Jag älskar fortfarande de finska monstren under sängen, även om nästan ingen annan gjorde det. Så det så. Så pratar vi inte mer om det.

Eller jo, vi kan väl nämna att det faktiskt fanns många bidrag som kändes riktigt bra i årets Eurovision-final. Tyckte faktiskt att många lät bättre än jag mindes dem från semisarna. Addera därtill Italiens hoppfullhet, Frankrikes tacksamhet och Tysklands eftertänksamhet, och det hela blir till en riktigt skön schlagersoppa, om ni frågar luttrade lilla mig.

Australiens love lät riktigt bra. Love är ju aldrig fel. Litauens var finstämd, nära tårarna. Irlands sköra styrka höll och Cyperns gympingpass kom väl till pass. Bulgariens bidrag kändes märkvärdigt stark. Och Benjamin gjorde ett för jäkla bra jobb! Annars föll jag mest för strofen som fanns med på flera ställen: You make this place feel like home. Ungefär så.


Och så tänkte jag på hur vackert det är med upplyst kroppsbehåring. !??! Alltså. Det där lät kanske inte så jättevackert, men så här menar jag; det korta, fina fjunet på axlar och armar, hos företrädesvis kvinnor i klänning, ser så vackert ut när det belyses i motljus. Som en kroppens egen minigloria. Haha. Det där lät konstigt. Jag antar att det måste ses.


Annars då? Jo, jag skrev en liten sak. Exklusivt till er.

Orden
de lyder
mig inte
De stångas och brottas och svär
på att aldrig göra som jag säger
Jag låser in dem
Tappar bort nyckeln
Undrar om de kommer svälta ihjäl där inne
Eller om syret kommer att ta slut

Jag öppnar en glipa
sakta, sakta
och upptäcker ett litet i som sitter och trycker längst in i hörnet
i
i
i hörnet
Så blygt är det att det inte säger någonting
inte ens ett litet pip
Men jag ser att det har betydelse
inte bara ibland
I allt möjligt har det med ett finger
till exempel i själva fingret
alldeles efter f:et
före n:et
fast just n:et ofta vill tränga sig före
men då visar i bara upp fingret
lillfingret

Sedan kommer de ut igen
Orden
allihop i en stor hop
hullerombuller
i kullerbytta och i skvallerbytta bingbång
alla på en gång
Skrattar och kramar om varandra
lovar att hålla sams
leka på lagom distans
finna vägar
hålla avstånden
korta, korta
låna snirkligheter och rundheter av varandra
lämna tillbaks det som blir över
stoppa om varandra på kvällen
lilla i ler mot stora A
och sagan har som vanligt ett gott slut
Och en ännu bättre början

Det var en gång ett gäng bokstäver som, nästan alltid, älskade varandra...

:)
/helena

ps Tänkte mest att jag skulle visa er slutresultatet av tre av mina bilder. Tre bilder med lite somrig ton i kanten. Alla med sin grund lagd vid köksbordet. Where all the bild-magic happens. Och så lite pill på datorn på det.

Inga kommentarer:

Skicka en kommentar