- Här, här, här!!! Sväng här!! Skrek jag, när skylten med Fabriksgatan plötsligt dök upp. Men exakt var? Det blev nästa fråga. Äsch, vi parkerar bara här intill, så får jag kolla upp utsikten i boken igen, tänkte jag.
Och jag öppnade boken, lyfte blicken, och där - exakt där - låg utsikten som vi letade efter: Gustaf Ewalds vy över Fabriksgatan i Herrljunga. Hans foto är taget omkring år 1903.
Sedan har nog själva gatuskylten hamnat på sned vid något tillfälle, för Fabriksgatan är den som löper framåt och bakåt, inte åt höger.
Det är sig förvånansvärt likt. Det gamla trähuset där till vänster, nästan på pricken bevarat. Så fint. Missionshuset till höger, i stort sett intakt. Frånsett ett valv som blivit ett fönster, men byggnaden tjänstgör uppenbarligen fortfarande i guds ärenden.
På fotografiet från början av 1900-talet inkluderar utsikten inte mindre än två kyrktorn, de ser man inte längre. Inte utan att gå en bit. När vi gjorde det, gick en bit tillbaka in mot huvudgatan, fick vi i alla fall syn på ett av kyrktornen.
Det är huset som ligger strax nedanför det lilla trähuset - på andra sidan gatan - som skymmer utsikten numera. Huset, som enligt fasadtexten, kom till 1919. Till höger ligger en äldre byggnad som skymtar redan på Gustaf Ewalds bild. Idag rymmer det bland annat biblioteket.
Det här var ett smakprov. Från mitt "utflyktsprojekt" i fotografen och författaren/journalisten Gustaf Ewalds fotspår. I spåren av hans dokumentering om sitt Västergötland. Det här blir mitt Västergötland. På något sätt. Vad slutresultatet blir får vi se. Kanske binder jag samman de olika bildsekvenserna till en helhet. Kanske inte. Mitt mål är hursomhelst att hitta kopplingar mellan då och nu. Och att leta efter tidsmarkörer. Hitta skillnaderna och likheterna mellan då och nu. Och att få göra mysiga, lärorika utflykter i vårt närområde.
Under rubriken: "Herrljunga har rik historia men obygd före järnvägen" (ur Alingsås Tidning den 15 juni 1966), beskriver Gustaf Ewald Herrljungas utveckling. Han skriver: "... Första gången sockennamnet 'Herlingon' nämnes är år 1293 i ett diplom eller medeltidsbrev, varefter det blev 'Herliunga' 1396. Ortsnamnskommittén härleder namnets förra led av fornsvenska gen. häria(r) av här i betydelsen folkskara. Senare leden är säkerligen plur. av ljung, åsyftande ljunghedar vid byn. ..."
Vi ska inte fördjupa oss vidare i Herrljungas historia här, det är inte syftet med mitt projekt. Det är inte tänkt att bli så djuplodande, inte i första hand. Det innebär att smakproven här inne följaktligen ska hållas i lättsam ton. Men jag tycker ändå att vi tar och avslutar med en härlig Herrljunga-anekdot:
"... En liten bok- och pappershandel fanns före den nuvarande Rämmska bokhandeln. Dess innehavare hette Edberg och han drev sin affär efter underliga metoder. På den tiden var J. O. Åbergs historiska romaner mycket efterfrågade. Det berättas, att då en kund en gång kom och ville köpa en nyss utkommen 'åbergare', så fanns den visserligen i lager, men Edberg tog fram en äldre utgåva av samme författare, och förklarade: 'Vi säljer ut dessa först'. Och därvid blev det. ..."
:)
/helena
ps Boken, som jag hittade på loppis och i vars spår jag försöker följa, heter: Gustaf Ewalds Västergötland i ord och bild. Fotografier och artiklar av Gustaf Ewald, sammanställda av Claes-Håkan Jacobson. Skövde Offset och Falköpings Bokbinderi, 1984.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar