fredag 19 april 2019

Världsliga ting, och andra.


Ska inte bli långrandig, bara påminna om Världsbokdagen. World Book Day 2019 är alltså på g, på tisdag. Alltid den 23:e april. Enligt en lång, lång tradition.

Det ordnas litterära aktiviteter överallt. Uppläsningar och bokliga samtal. Mumma för alla oss ordfantaster!

"... Books help weave humanity together as a single family, holding a past in common, a history and heritage, to craft a destiny that is shared, where all voices are heard in the great chorus of human aspiration."
/Audrey Azoulay, Director-General of UNESCO


Word!

Väver samman folk över hela världen. Och talar om allas vårt gemensamma arv och vår framtid tillsammans. I en kör av ambitiösa röster. Genom tiden, genom rummen. Lite så. Fritt översatt.

Men det är ju så sant - att böckerna är vår gemensamma röst. Då och nu och sedan. Och förhoppningsvis för alltid. Det är genom böckerna vi kan lära känna människor vi aldrig skulle fått lära känna annars, både levande och döda. Och därigenom också, i förlängningen, lära känna oss själva. För allt hänger, trots att det kan vara svårt att se det ibland, ihop.

Bara en påminnelse som sagt. I alla välmening.

Nu - fortsatt trevlig lång(läsnings)helg!

<3
/helena

ps Har ju inte uppdaterat er angående projekt Kunskapskanalen. !? Ja, jag vet inte om ni minns att mannen och jag hade som ambition att bara titta på den informativt fullspäckade kanalen i en vecka? Funderade på att involvera er och allt, men nu är det gjort. Det gick inte jättebra. Eller jo, det gick över förväntan på ett sätt... Vi tittade inte på TV alls. Knappt. Gjorde bara något enstaka undantag. Så här va - "Reglerna" lyder/löd som så: Att man bara får titta på Kunskapskanalen under hel en vecka, om man nu alls ska/vill titta på TV, vill säga. Det innebar att vi inte tittade på TV alls... Därför har jag lite svårt att bedöma om experimentet, som skulle leda till att vi började titta på fler kvalitativa faktaprogram, blev lyckat eller inte, eftersom vi inte tittade något alls på Kunskapskanalen, å andra sedan tittade vi ju inte på TV alls. Hm. Vi får nog göra ett nytt försök senare. I sommar? Nja. Kanske i höst. Eller nästa vinter... Vi får väl se helt enkelt. Låter er säkert veta om när det blir aktuellt, igen.

Undantaget då? Vad var det vi tittade på? På någon annan kanal. Jo, Bill Murray. Fattar inte att jag inte har sett allt med den makalösa knasbollen än. Han är ju så bra! Skådespelar som en gud. Eller så är han bara sådan? Superdupercool. I St. Vincent får han i och för sig en ordentlig match av Melissa McCarthy (det är ju det jag alltid säger; att komiska skådespelare bara är bäst på det här med att hitta allvaret - också). Och den unge mannen, pojken, i den andra huvudrollen, går inte heller av för hackor. Var hittar amerikanerna alla sina otroliga filmungar? Jag bara undrar? Växer de på träd där borta, eller? Växer på Hollywood-palmerna där då förstås.

Se St. Vincent (2014), om ni vill ha en lättsam, och aningens eftertänksam, stund i sällskap av en hop riktiga skådespelarproffs. Haha. Kan inte låta bli att skratta när jag tänker på Naomi Watts i en smått osannolik roll för henne (jag säger bara: "My water is broken...").

Inga kommentarer:

Skicka en kommentar