En sak som vi roade oss med under julledigheten - jag och mannen - var att försöka skriva twittermeddelanden på ett speciellt tema. Och hur kommer man på en sådan idé då? Jo, man tittar på TV just i det ögonblick som Jonas Gardell sitter i samma soffa som Ebba och berättar om sin nya bok. Aha, tänker man sedan under en snabb hybrissekund, hur svårt kan det vara egentligen? Att få till en liten text på max 140 tecken? Hm. Ganska svårt och lite räknepilligt visade det sig. Men ett par små "alster" blev jag faktiskt riktigt nöjd med. Som den här:
Låta pennan smeka pappret,
fjäderlätt - mot tungt vägande argument.
Gåspennan lättjefullt, lättsamt
kråkspretande över vita arket.
Inte så pjåkigt va'? Eller lider jag bara av en svårartad släng av attitydinkontinens tros?
vi hörs.
:)
/helena
ps "Det enda nyårslöfte jag ger är att aldrig ge några nyårslöften" hörde jag någon säga en sen decemberkväll. Kloka ord.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar