"... Det viktiga var att eftersträva äkthet i material och teknik. Naturen skulle vara förebilden för ornament och mönster och kopiering ansågs leda till konstens död. ..."
Visst hade det varit kul om locket till min 'skål' hade varit intakt, men då hade å andra sidan priset varit ett helt annat. 15 kronor!! kostade den fantastiska formen, på loppis.
Är det en pastejform eller ett slags uppläggningsfat? Någon som vet? En terrin är det nog i alla fall inte, locket saknar det karakteristiska hålet där soppsleven ska vara.
Undersidan talar om för oss att denna Gustafsbergska skönhet har varit med ett tag. Utnött och lite svårtytt, men mellan 1890-1910 användes den här stämpeln. Tror jag.
"... De nya idéerna hade utvecklats i England i kretsen kring filosofen och debattören John Ruskin och poeten och konstnären William Morris. Det var en reformrörelse med ett socialestetiskt program riktat mot industriernas rovdrift på människor och material. Det sociala var viktigare än det estetiska men en bärande tanke var att det vackra skulle vara till för alla och att fula saker gjorde människor olyckliga. Idéerna spreds genom tidskriften The Studio, som började komma ut 1893, och de skulle få ofantlig betydelse för lång tid framåt. I Sverige blev Ellen Key en viktig förespråkare för de engelska idéerna. I utställningar, artiklar och skrifter, förde hon ut sitt budskap om att det vackra skulle göra människor lyckligare och snällare och att lyckliga människor tillsammans skulle kunna bygga ett bättre samhälle. För henne var "skönhet för alla" en rättvisefråga. ..."
/ citaten är hämtade ur: 'GUSTAVSBERG
- Porslin för folket'
En konstbok från National Museum
Redigerad av Karin Linder
Nationalmusei Årsbok 49
2003
Ja, inte vet jag. Att jag blir glad av den fina formen, skålen, uppläggningskarotten, det vet jag! Och att loppis-andan, mentaliteten, livsstilen verkligen är något som främjar 'skönhet för alla', det är jag också ganska säker på. Plånboken kanske blir allra gladast ändå.
Skål på er!
:)
/helena
ps Mannen tycker att det är lite jobbigt att den 'sköra porslinspjäsen' ligger bland våra sängkuddar. Alltså bland de kuddar och filtar som ligger uppepå sängen när det är bäddat och som sedan hamnar i den här gamla fåtöljen på kvällen. - Men det är ju bara för att jag vill kunna beundra den, ofta, utan att vara rädd för att den ska gå sönder, säger jag. Hm.
Å vilken fin porslinsgrej! Som gjord för att plantera blommor i :) Jag kom just på att Crème de la Crème kommer att få en återförsäljare nära dig snart, för visst ligger Sandared i Boråstrakten? Hemma hos oss heter butiken som snart får ett helt lass CdlC-grejer!
SvaraRaderaOch du, vad glad jag blir att du tittar in hos mig även fast jag är sopig på att hälsa tillbaks, just nu hinner jag knappt säga hej till min egen blogg...
Ida: Kul att se att du kommer upp ur porslinshögarna för att andas lite, ibland! ;)
SvaraRaderaAha, Sandared ligger som du säger väldigt nära, men kanske att det blir en tur till den otroligt mysiga A-staden i alla fall. Har du varit i Alingsås någon gång? Pittoresk liten småstad är bara förnamnet!
Och du, att titta in hos några av alla er, sköna kreativa, inspirerande cybersjälar därute, ger mig liksom lite extra livsluft. Lite kreativt syre, skulle man kanske kunna säga? Och syre är ju bra. ;)
Dessutom gillar jag att få kika in och konstatera att det inte bara är jag som har alldeles vanlig vardag också.
Vi hörs.
:)
/helena