I vår hall är det lika murrigt som vanligt. Lika mörkt vilken årstid det än är. Eller lika ljust. Beroende på hur många watt man är beredd att klämma i med. Klämma i den loppade taklampan. Den som bara kostade tio kronor och då ingick det ändå ytterligare en likadan plafondlampa i köpet. Men den har vi loppat bort för länge sedan nu. För tjugo kronor. Så ibland brukar vi säga, om den som blev kvar: - Den där lampan i hallen - ni vet - den som kostade minus tio kronor...
Lampan syns inte på just de här bilderna, mer än indirekt då. Det beror på att allt, som sagt, är som vanligt i hallen. Nästan. Förutom den nya flickan. Eller kvinnan. Hon som ser till att lysa upp lite extra, med sina citroner. Hon verkar inte alls sur. Hon tänker nog:
- When life gives you lemons...
Ibland tänker man lite mer åt det här hållet. Tyvärr.
Jag önskar att jag kunde vara lite mera som hon.
Men jag ser i alla fall till att det finns färska äpplen i hallen. Nästan alltid. Alltid något.
:)
/helena
ps Nä, det är inte soppåsar på bilderna. I den ena är det second handinköpta auktionstidningar, som luktar mögel. I den andra en dito kudde. Funderar på att lägga ut dem i bilen. Göra utflykt, läsa utflyktstidningar, sittande på utflyktskudde. Så smittas kanske mögelstanken av de ljuva sommarvindarna?
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar