Idag är en sådan där dag när jag skulle vilja visa er alla de där färgglada bilderna, som jag fotade för ett tag sedan. Det är en sådan där dag när jag borde damma. Borde verkligen damma. Men det blir nog inget med det. För igår var en sådan där dag när allt bara blir försenat. Vad man än försöker göra så blir det försenat. Folk som stjäl ens dyrbarast skatt; tiden! Dagen började med en gubbjävel (ursäkta den alldeles rena svenskan;) och slutade med en pojkspoling. Nej, inga världskonflikter i sikte, men tidstjuvar. Främlingar som stjäl en stund för mycket. En stund som blir till två som blir till många stunder. Så idag är jag tvungen att tvätta fast jag inte har tid, bara för att jag inte hann igår. Grr.
Att jag älskar vaser är inte direkt en nyhet för evigakvinnor-bloggens läsare. Jag ÄLSKAR vaser. Särskilt de som inte behöver något innehåll för att glänsa. Självglänsande! Självklart självlysande får de gärna vara, även om det är helt okej om de kan hålla ett blomster eller så (eller en liten häst eller två...)
Stolleflickan kallar jag henne. För att hon ser så stollig ut. Och fri och galen i sin nakna glans! Här kan vi verkligen snacka detaljer. Se bara på läpparna och ett par andra - utstickande - kroppsattribut. Kan inte låta bli att undra vad hon gör egentligen? Med de uppsträckta armarna och det bakåtkickande benet. En fruktbarhetsrit? En regndans? En hyllning till sommaren.
Johansfors går det, inte utan en del möda, att utläsa på den slitna etiketten. Här, klick, hittar ni Johnsforshyttan nuförtiden. Upptill, på andra sidan, finns en sådan där typisk nagg, en disk-nagg, en flisa som endast en illvillig kökskran kan åstadkomma. Gissar jag. Men det gör ingenting, för det var den som gjorde att den stolliga vasen bara kostade 50-lappen. På auktion. Det är inte alltid jag tycker att det är okej med skador, så här, men när något är så galet och vackert och kul, då gör det ingenting. För vem ser en nagg, när hela härligheten är så - naggande - god? Ingen!
Stolleflickan och jag, vill önska er en skön start på helgen!
så hörs vi snart
:)
/helena
ps Visst låter det som ett perfekt namn på ett rockband? Dusty horses. Ett band med silverstänk i den glänsande manen. Går det att lära dammiga hästar att slå an ett par ackord? På dammvippan, då kanske... Hm.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar