Varje gång en av besticklådorna i köket dras ut, så visar den sig. Den lilla tången. Varje gång tänker jag att det är synd att man inte tar socker i kaffet - längre. När jag var sex år och kom hem ifrån lekskolan på eftermiddagarna så kunde det hända att jag fick smaka lite, på kaffet. Med en massa mjölk i. Och två bitar socker. N.S står det graverat på det blommande greppet. Nysilver.
Just idag är ljuset så där alldeles blått, det lilla ljus som vill flöda in alls i köket, vill säga. Utanför är det en ganska molnfylld himmel som visar sig från sin mulnare sida. Så just idag får jag förstås för mig att fota den söta tången. Och det går väl ganska bra, men sedan när jag kommer på att ni ska få se gräddkannan och sockerskålen ifrån Gabriel också, då tar det stopp. Borde kanske väntat på den återvändande solen. Det är alldeles omöjligt att återge färgerna på rätt sätt. Turkosa nyanser ska det vara. Två stycken. För de två kaffetillbehören är - randiga. Hoppas att det framgår, lite i alla fall.
Nu ska det snart smaka med dagens första, sockerfria, kopp.
Synd bara på en så rar liten tång.
vi hörs.
:)
/helena
ps Kommer inte på något post scriptum just nu. Ibland är det så svårt att tänka klart - på fastande mage. Behöver nog lite frukost först. Och sedan en dos "svart vatten". Eller beige då, i mitt fall. Mjölk är livet, som de sa. Även för oss laktoskänsliga. Åtminstone i kaffet. Jo, just det; Gabriel-setet hittade jag för några år sedan på Myrorna. Signaturen KB. betyder Kjell Blomberg i det här fallet. KB och så punkt efter det.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar