Vad är lyx? Förmodligen skulle man få lika många och olika svar som antalet personer man frågade. För mig kan lyx till exempel vara; att ta mig tid. Tid till att verkligen se något. Göra nya upptäckter. Eller egentligen gamla. För hur ofta går man inte bara förbi, utan att verkligen se?
Som den här statyn, eller fontänen, på det lilla torget, i den lilla staden där vi bor. Jag menar; hur många gånger tog jag en genväg, just förbi denna lilla kullerstenslagda plätt, på den tiden när jag jobbade varje dag inne i sta'n? Ofta ofta, på väg från något eller på väg tillbaka ifrån något annat, rörde jag mig så nära "Göran och draken" att jag måste både nuddat och snuddat vid den flera gånger. Men jag har aldrig riktigt sett den. Förrän igår.
Sven Lundqvist 1953, står det nedanför fötterna på den lilla badnymfen, så jag förmodar att statyn har stått på plats ganska många år, många fler än de 20 som jag har bott här i den lilla staden. (innan dess bodde jag i en mindre håla, men det vet ni ju, ni som läser här lite oftare:) Igår bestämde jag mig för att verkligen insupa alla små sköna detaljer! Och sköna är de verkligen!
Se bara på alla barnen! Visserligen huserar Göran och draken (och en björnunge på rygg?) högst däruppe, där det är meningen att vattnet skall flöda, men runt omkring den fyrkantiga basen, finns det fullt med; BARN!! Sommarlovslediga och vintersportande,
i äppelknyckartagen, cykelvinglandes, snöbollskramande, kulkastande. Både skridskoprinsessor och bandyprinsar finns där. Liksom de två flickorna som håller repet igång, medan deras lilla väninna hoppar! På marken finns en hage, för fler flickor med skutt i benen. De "stenrika" ungarna "föddes" i en tid när inga flickor spelade VM-fotboll och därmed fanns det väl heller inga pojkar som skulle komma på den "tokiga idén" att fråga tjejerna om de, också, fick hoppa ett par varv runt hagen...
...även om det säkert redan då fanns några som gärna hade velat.
Quattro Stagioni skulle man kunna kalla fyrkanten, för runt den finns de fyra årstiderna, och deras lek och spelaktiviteter, representerade. Se bara på flickan överst, som gungar med solhatten på svaj, eller pojken under som sitter omgiven av sina kära spelkulor. Visst är de söta? Allihop!
På vägen mot bilen, där mannen tålmodigt väntade, på att mitt detaljséende skulle bli nöjt... gick jag förbi två andra favoriter. Favoriter i repris. För de har jag i alla fall upptäckt för längesedan. Först den där kyrkan som tenderar att dyka upp överallt - här hemma också. ?! Lovar att visa er vad jag menar en annan dag. Och så den vackra "Crocus", denna gången får ni bara se henne lite bakifrån. Men jag tycker att hon är fin ifrån alla håll, trots spindelväv, väder&vind-pinor och fågelbajs. Hon slipper i alla fall få celluliter... Den vackra konserverade skönheten! Lyckans ost.
På tal om ost... så stannade vi till i en annan liten fin oas på hemvägen, men då var minneskortet fullt, så vi åt bara en Hot Dog, en riktig, med bröd som man sticker i korven i och underbart god sås till det. Mums. Och snipp, snapp, snut, så var både korven och den lilla utflykten slut.
så hörs vi snart.
:)
/helena
ps. När jag var liten tyckte jag det var jätteroligt när jag fick veta att det fanns en staty i Stockholm som hette Sankt Göran och draken, eftersom min pappa heter Göran... Scrolla nu upp till början igen och unna er lyxen att verkligen njuta av alla detaljerna. Njut av både, vår, höst, vinter och SOMMAR! Och alla de sköna kidsen, såklart!
Björnungen var sötast:)
SvaraRaderaHa en trevlig helg!
Kraam Jenny
Jenny: Javisst är den söt! Även om jag vid närmare detaljstudier har kommit fram till att "björnungen" nog är en hundvalp... Hela statyn/fontänen är ju så söt. En riktig hyllning till barndomen! Och dess klassiska lekar. Titta bara på lille Göran där han sitter på sin gunghäst! Såg du att det är en gunghäst? Gulligt var ordet!
SvaraRaderaOch trevlig helg till dig, kära Jenny!
:)
/helena