Hängigt & uppåt

Försöker muntra upp mig. Bläddrar bland mappar, lappar, suddiga blommor och diffusa pappersblad.

Hittar några fler av de där lapparna, där människor fick sätta upp sina svar på frågan; "Vad får dig att må bra?" Bra svar.

Jag kommer att tänka den där morgonen när jag hittade så mycket bra att läsa, och att det var alldeles för längesedan nu som jag tog mig en riktigt lång läsrunda bland alla bloggfavoriterna.

Och så tänker jag på den där kvällen när mannen fick hundskit under skorna. J-a skit. Ursäkta språket. Men fikan efteråt var god.

 

Sedan hittar jag lite andra bilder. Inomhusbilder. Jodå, vi har både fåglar och solglasögon inomhus.

 

Såg ni den lilla hängande trädgården hos Pernilla och 2 gånger Taylor? En sådan skulle man ha. Med anor ända från antiken. Skulle tydligen minska kriminaliteten i närområdet också. En bra bonus från blommornas värld.

 

Och boken med stora hål i, den vill jag berätta om, någongång. Jag vill tala om varför jag köpte den. Det var inte p.g.a. alla revorna och hålen. Inte bara.

 

 

Bläddrar lite i den gamla randiga humorboken. Hittar badmode och perfekta Beach 1872-kroppar.

 

Tänker på att det var roligt att läsa något av Hans-Eric Hellberg igen - min ungdoms stora litterära idol. Han skrev så roligt, tyckte jag då. Om allvarliga saker också. Så när jag fann boken med den rätta retrokänslan - och rätta, rutiga kepsen - på framsidan!, så slog jag till. Men det var ett bra tag sedan nu, som vi läste ut den. Vi läste den högt för varandra, ibland är det kul att läsa något tillsammans.

 

Funderar på att le med Fredrik igen. Inatt. Även om just "Kontrarevolutionen" nog är mera eftertänksam än rolig.

 

 

Som sagt, försöker muntra upp mig, fast det är svårt när man bara tänker på en sak. Eller två. Bara ben, tänker jag på. Bara som i endast alltså. Långa & korta & gamla & färgglada & bara & unga & orakade & kurviga.

 

 

 

Men mest tänker jag på friska ben.

:)

/helena

 

 

 

ps "Det här är bara ett av många projekt, det vi besöker nu, viskar evolutionen mycket diskret. ... " Så börjar den - Fredrik Lindströms lilla kontrarevolution. Hur den slutar kan ni läsa jämte grävlingen här ovan. Men det som finns där emellan, och alla andra fina, roliga, underfundiga, eftertänksamma dikter/bekännelser i boken - får ni hitta själva. Här, till exempel.