måndag 21 juli 2014

Isbjörnar och andra djur under klubban


Varje auktion med värdighet bör väl ha minst en vovve på finbordet? Vet dock inte riktigt vad den här kan vara av för ras? En afrikansk variant kanske? Om det mot förmodan skulle vara en extra illaluktande dog som vi dealar med just här, så ser det där som ligger till höger - praktiskt nog - ut som en gasmask.

På tal om djur; alldeles nyss såg jag det senaste avsnittet av Engelska Antikrundan. Hörde den mest hjärteknipande historia där. Om en kär återförening. Ett återseende mellan en kvinna (som blev helt föräldralös redan som 10-åring och som därmed vid en flytt miste alla sina tillhörigheter) och hennes älskade nalle! Nallar! Och inte vilka nallar som helst, utan två isbjörnar. Ivy och hennes lilla dotter Brumas. Två isbjörnar som har funnits på riktigt. 1949 föddes Brumas på London Zoo och blev en av djurparkens största (fast hon var så liten) attraktioner någonsin. Här kan ni klicka in er och se en fullständigt bedårande filmsnutt. Den visar en sekvens från ett tillfälle när lilla Brumas skulle vägas in. Mamma Ivy verkar superstolt över sin telning, och pappa Mischa går runt och sträcker på sig.

I kölvattnet av den lilla isbjörnens omåttliga populäritet började flera företag (förstås!) att tillverka böcker, gosedjur och annat. Här hittade jag en ganska gammal försäljning - på anrika Christie's - av mor och dotter isbjörn. Om ni vill se hur de ser ut alltså. Och prisbilden verkar dessutom bestå ungefärligt sedan början av 2000-talet, i alla fall om man får tro på TV-expertens utlåtande.


En riktig utomhusauktion var det. På landet. I strålande väder. Alla var väl inte riktigt där. Men en hel del hade i alla fall letat sig dit.


Som den här söta flickan. Tulpaner på burk, skulle man kunna kalla den.


Och många av The usual suspects var förstås där. Beethoven och Nalle Puh bl.a.
 
 
Allt som glimmar är förstås inte äkta guld. Men den sköna 70-tals skärmen verkade göra sitt bästa för att lysa ikapp med solen.


Alla har sin egen strategi för att se och uppleva allt som sker. En del ligger ner. Själv stod jag högst upp på en sten. Och därifrån såg jag definitivt inte allt, eftersom en del av det utropad godset stod gömt bakom ett träd. En bit bort ifrån huvudladan fanns det möbler och sånt.


Och med "sånt" menar jag förmodligen den här söta taxen. (Ja, det fanns en hund till!)


Eller den här räknemaskinen. Bra att ha vid summeringen av dagens inköp kanske? Särskilt om man har köpt lite, lite för mycket. Det verkade det vara många som gjorde. Det kan jag förstå, för många saker fick en väldigt liten och nätt prislapp. Buden haglade inte direkt. Åtminstone inte hela tiden.


Kanske blev det något hetare om buden när de röda sammetsmedaljongerna kom under klubban? Eller den rart utsmyckade, blå kistan? Eller den alldeles lagom utsirade pigtittaren? Jag vet faktiskt inte.


För vid det laget hade vi åkt hem. Men många andra hugade spekulanter satt förväntansfullt kvar i den idylliska omgivningen. (Lägg gärna märke till husvagnen i bakgrunden, den orangea med vita moln på! Så söt, men jag har en bestämd känsla av att den inte var till salu.)

:)
/helena

ps Från det ena till det andra igen - det blir ingen riktig ordning med TV-tittandet nu mitt i sommaren (i alla fall inte sedan fotbolls-VM tog slut...). Men det ena beror säker på det andra. Utomhusauktioner och andra aktiviteter lockar nog bort de flesta ifrån sommar-tablåerna. Men jag försöker i alla fall att inte missa alltför många avsnitt av Engelska Antikrundan (tyvärr visas varje avsnitt bara i en vecka på play, men de går säker att finna någonstans på brittisk tv eller webb).

Sedan har jag upptäckt det danska antikprogrammet Guld på godset också. Detta är kanske inte ett så där jätteintressant upplägg, vissa sektioner känns lite för konstruerade, nästan konstlade, för min smak. Men jag gillar förstås att ta del av alla duktiga danska designers och konstnärer. Som Salto och Jensen. Och att det hela äger rum i diverse vackra slottsmiljöer gör ju inte saken sämre. (dessutom visas alla avsnitten hyfsat länge efteråt, i 30 dagar på Play!)

pps Om ni, liksom jag, inte kan få nog av djur, så kan ni gå in på den här engelska sidan och läsa lite mer om Brumas och några andra historiskt kända djur. Bland annat om gorillan Guy (!) som med försiktig hand gärna tog sig en extra noggrann titt på sparvarna som kom in i hans hägn.

Inga kommentarer:

Skicka en kommentar