På ett ställe i stan, utmed en gata som vi ofta åker förbi, växer en jättestor klematis. Åh, en sådan vill jag ha! tänkte jag ofta när de vita små blommorna svischade förbi.
Nu har jag det.
Sedan ganska många år. Numera breder hon ut sig överallt. Lurvig, vild och vacker.
Hon heter visserligen Summer snow, men det är Summer Breeze som jag alltid börjar nynna när vi möts. Isley Brothers har dessutom fått konkurrens, Seals & Crofts version från 1972 står just nu på repeat inuti mitt sommarlätta huvud.
Trädgårdskonst. Fast bara tillfällig sådan.
:)
/helena
ps Den romantiska tavlan är ett favoritfynd, troligen från någon av vinterns allra kallaste loppisrundor. Ska försöka komma ihåg att visa er alla de små urklippta? utskurna? delarna i närbild någon gång. Fatta att alla de tunna, tunna, svarta detaljerna är pappersbitar! Vet inte vem som kan ha haft tålamod att göra detta pilliga konstverk. Det finns en signatur, men den är svår att tyda. Årtalet 69 tycker jag mig däremot kunna se där bredvid, i pyttesmå siffror.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar