Vi börjar bakifrån. Varför inte, liksom? Så mycket här i världen verkar ju bakvänt på något sätt. Men här och nu gör vi det av ren glädje. Glädje över tingens ordning. Tingens vackra detaljer. En fjäder i hatten till den som skapat...
...duvan i porslin. Och en pokal till den som fixat det fina, fiffiga högst uppe på den lilla, guldglänsande vasen.
Vad är då det här för förening av saker och ting. Hur kommer det sig att de kamperar tillsammans? Vilket är temat bakom?
Jo, det handlar om mitt favoritprogram. Är det någon som kan gissa? Jag gissar att flera av er har förstått, sedan länge, att jag älskar - ÄLSKAR - Antiques Road Trip. Serien som är lika puttrig som de klassiska bilarna de cruisar runt i. Genom den mest idylliska delen av den brittiska landsbygden far de. På jakt. Efter mer eller mindre antika ting. En hel del vintage blir det ju också förstås.
Mina två små mässing-vaser får tråkigt nog symbolisera det tråkiga inslaget här - krigen. Krigen har lämnat mycket efter sig i Storbritannien. Mycket hemskt. Men också många saker som vittnar om människans ständiga längtan efter att uttrycka sig kreativt.
En kreativitet som kommer/kom till olika uttryck. Till exempel genom viktiga, revolutionerande uppfinningar och landvinningar. Eller genom sakerna, som exempelvis allt som tillverkats med hjälp av överblivet material. Krigsmaterial. Vi talar om bomber och framförallt granater här. Om överblivna hylsor och metalldelar. Det som de, fritt översatt, ofta kallar för skyttegravskonst.
Tänk att han, som tyckte att vi skulle försöka ge freden en chans, själv blev skjuten. Ironin och tragiken i det går aldrig riktigt att greppa.
Minns ni fotoprintet jag fick i födelsedagspresent av mannen förra året? Det är så kul. För att John Lennon verkar slåss med någon här. Förmodligen bara på skoj, men ändå. Älskar miljön de vistas i - John och hans låtsade antagonist. Känns som ett vardagsrum. Gillar detaljerna, som vanligt. Lampan med svarvad fot. Knapparna i skinnsoffan. Smulor och sladdar på golvet. Tror det är en dansk klassiker som skymtar i hörnet - Ägget. De snirkliga glaspartierna, som minner om svunna dagar, runt början av 1900.
- Den svagt lilatonade träramen som jag hittade på Myrorna för ett par år sedan.
- Den matchar näbben på fredsduvan från Goebel och West Germany.
- Små vackra vaser, vi ser väl på dem som en enhet just i det här sammanhanget.
- Trumpallen. Bästa lilla avlastningsbordet, som dessutom fungerar som...pall. ;)
- John Lennon står nära många av oss. Nära våra musikaliska hjärtan. Give peace a chance, vetja!
<3
/helena
ps Ska verkligen inte plåga er med fler av mina drömmar, men faktum är att det var en dröm som ledde mig i den här High 5! vintage-riktningen. Jag drömde att jag skulle gifta mig med en svensk komiker (vi kan skippa att nämna vilken, med tanke på att det nog är en av de sämre, och något mindre stiliga...), och att drottning Elisabeth var min svärmor. ?!??!!??. Jodå. Hon tyckte inte om att jag hade fått en medaljong med drottningmoderns porträtt i, som morgongåva, av min tilltänkte, komiske man (som uppenbarligen måste varit hennes son då, eller?). Hon förklarade att jag inte fick bära den runt halsen, medaljongen med Mary i, men att det väl kunde gå bra att hänga den över sängen eller så. Jodå. Så att. Det nämns så klart en hel del om kungligheter i Antiques Road Trip också. Vilket - kanske - förklarar min dröm. Måndag till fredag på 8:an, mina vänner. Eller strömma när ni vill på Viafree. Bara en påminnelse. Och en jättekort recension av en av mina knasiga drömmar.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar