fredag 4 september 2020

Säg hej(då) till åttiotalets bling-bling!


En liten inblick i hemmakontorets allra viktigaste gömma - smyckeskrinet från åttiotalet. Ja, jag skämtar lite med er, men inte angående bling-blingets värde - ovärderligt värdelöst. ;)


När jag för femtielfte gången retade mig på att det här gamla smyckeskrinet, fyllt av mina tonårs allra mest oäkta skatter, fortfarande stod kvar och skräpade i sitt hörn av tillvaron, bestämde jag mig för att det äntligen var dags att rensa och städa i det - och det viktigaste: Skänka innehåll och skrin vidare i det ständigt rullande återanvändningshjulet.


Goodbye blaffiga, maffiga guldfyrkanter.


Hejdå vita plastörhängen.


Tänk vad det lät om oss glada åttiotalister. En del hade hela, HELA, underarmen full med ljudligt sprakande armband, andra nöjde sig med halva.

(Och titta! Den lilla nyckeln till skrinet finns också sparad! Bara för den som köper det här röda kantiga godispaketet, i av mig utvald second handaffär, att låsa om allt det förfärligt härliga och oärliga, som i fusk och oäkta! Och ett gammalt doftprov - undrar om det fortfarande luktar gott, eller alls?)


Mina vänner, nu stängs locket på både smyckeskrin och dator inför helgen - som mannen och jag vill passa på att önska er en riktigt bra en! Come rain come shine. Mest regn blir det tydligen, åtminstone enligt vår lokala prognos här, i den lilla staden där vi bor. Vi får väl se. Det har ju hänt förut, att solen överraskat oss med en glimt av sin närvaro mitt i molntäcket.


Fiskarna i havet har det ju fortfarande ljummet där ute. Sensommaren bjuder säkert dem - och oss - på några fler sköna plusgrader, ska ni se.

Sköt om er.

<3
/helena

ps När jag först började fundera på om det inte vore dags att skänka de här gamla "juvelerna" vidare, för cirka femton år sedan eller så, trodde jag att de skulle komma väl till pass som festglad detalj i någons maskeradkostym. En pastell-prick över det krulliga permanentade i:et. Pricken över åttiotalskrullet, blusen med löst knuten sidenbandsrosett i halsen och pösbyxorna.

Men nu, 2020, är allt annorlunda. Nu är allt på allvar igen. 1980-talet är på tapeten. Åtminstone enligt diverse modeauktoriteter. Trenderna kommer och går, och har nått tillbaka till 80-talet - med klassiska tidsmarkörer som guldkedjor på de svarta höstskorna och tvåfärgat V-ringade tröjor. Kabelstickade tröjor i ljusa, nästan självlysande pasteller. Nu är 80-tals-blinget hett på allvar - igen. Nu ska stålrör och stänkmålade, kulörta soffor dammas av (eller kanske inte ändå...) och strass och snäckskal komma upp från sina gömda, glömda hörn i daterade smyckeskrin.

Tänk, nu får hela härligheten pryda sin plats runt någon ung och modemedveten persons händer, öron och hals igen. Någon som vill - och vågar (och inte är nickelallergiker!) - använda dem på riktigt, inte bara på låtsas och fake och maskerad. Kul att tänka sig att min gamla tonårsskatt kanske får umgås med en färgglad tonåring igen, så här cirka 35 år senare.

Inga kommentarer:

Skicka en kommentar