En Idol

Fniss. Jag bara måste berätta om igår. Igår var det bröllop på TV, i fall nu någon skulle ha lyckats undgå den informationen... Ett brittiskt bröllop. I alla fall, så försökte jag kika lite grann på det. Hörde vad de sa under själva ceremonin gjorde jag knappt inte (tur att blickar kan tala) eftersom mannen höll på med ett mycket ljudligt projekt samtidigt. Min man alltså. Och jag tyckte det kändes lite larvigt att säga: "Jag försöker faktiskt höra vad Kate & William säger". Hm, jag menar vi är kanske inte direkt släkt eller så...

I förrgår hittade vi en liten musikanläggning som vi tänkte skulle kunna ersätta den befintliga, som har tekniktrilskats ett tag. Luckan till kasettbandet har nästan inte gått att öppna utan för mycket våld, så det var dags för något nytt. För lyssna på kasettband bara måste man ju kunna göra. Och spela in på MC också, så klart! Eller vad säger ni, kids? *ler* Nä, den har inte någon Iphone-docka...

Vi har egentligen inte råd att köpa någon ny "stereo", så det gjorde vi inte heller... utan vi ropade in en bättre begagnad på auktion, för 200 kronor.  Det var alltså den och dess högtalare som mannen skulle installera samtidigt som vigselakten höll på som bäst, där borta i Westminster Abbey och naturligtvis var det tvunget att sound checkas en hel del.

Nu kommer det roliga. Mannen bedyrade att han inte hade satt i någon speciell CD, utan helt enkelt greppat något på måfå. Okej, vi säger så. Dåså, här kommer vad han hade valt på måfå:

Tror ni på honom?  Hm.



Vi hörs. Hoppas jag.
:)
/helena



ps Om ni inte heller hörde ordentligt så finns det fina talet som Biskopen av London höll till brudparet att läsa här-klick! Annars var detta-klick! alltid min favoritlåt, när det begav sig, men den kanske passade lite bättre senare på kvällen, förmodligen MYCKET senare på kvällen...