AB Kaos

Mot stöket & dammet har de goda intentionerna inte en chans. Så är det bara. Idag hänger det halvtorkad tvätt över halva hemmet, disken trivs bäst i diskhon och under badkaret bor det något luddigt, lurvigt som inte verkar vattengenomsläppligt.

Och vem var det som sa - Det är klart att det inte är mer dammigt på våren, det bara verkar så, för att allting kommer i dagern? Det där är väl ändå en högre filosofisk fråga, något som Sartre, Kirkegaard och de andra grabbarna måste ha löst för längesedan? Klart att det är dammigare på våren. Eller? För allt är täckt av damm. Allt.
T o m dammsugaren är dammig!

Och vem var det som myntade begreppet kreativt kaos? Hans näsa vill jag doppa i den på golvet utspillda kaffesumpen. I alla fall just idag. Kreativt my ass, som jag skulle uttryckt det om jag varit lite språkvanvördigare än vad jag är.

Så idag kändes det inte som att jag skulle hitta något, mellan alla rester, att lägga in här. Något fint och bra - för det var vad jag ville ge er idag. Men skam den som ger sig, under den vitkorniga ytan hittade jag ett par ord. Låneord. Vi lämnar väl tillbaka dem när vi inte behöver dem längre. Lite skavda i tidskanten är de kanske, av allt damm som har passerat, i alla vårars luftrum. Men likfullt fortfarande (eller kanske ändå mera nu?) Trösteord mellan smulor och ...

SMÅSMÅSMÅSMÅ SPÅR

svarta
långa
hårstrån
på mina kanariegula skrynkliga
lakan
förvissar mig
det var ingen dröm
i mitt telefonblock står en hälsning
berättande för mig
att du finns
och till frukosten äter jag upp
din sista bulle
jag tror jag sparar pappret
för säkerhets skull

/av Mannen




vi hörs, någonstans bortanför dammbarriären.
:)
/helena




ps Svarta har de väl aldrig riktigt varit, men mörka i alla fall och långa, några av dem finns faktiskt fortfarande kvar... på huvudet.