Det är bara att konstatera att de pigga piggarna har tröttnat lite grann. Sticksigheten har fått ge vika för en något ovälkommen mjukhet. Nästa steg är möglighetens. Inte möjlighetens. Möglighetens!
Så det är bara att konstatera att kastanjer inte tål att ligga i en plastpåse i hallen i flera dagar, innan man bestämmer sig för var i bostaden de ska få husera vidare. För visst är det väl kastanjer? Blir lite osäker när jag ser bildexemplet på äkta kastanj hos wiki. Någon typ av kastanjeliknande frukter är det i alla fall. Taggiga och fina är de, även om they've gone a bit soft on me, vid det här laget.
När jag väl fick tummen ur... plastpåsen, så blev de små taggiga godingarna en del av projektet. Vilket projekt? undrar ni. Projekt: finns det någonting som kan få tjock-TV:n att se bra ut? Kanske rent av snygg ut?
Svaret är nej!
Men missförstå mig inte nu. Jag älskar vår klumpiga apparat. Dess format, dess fylliga former. Dess funktion. Dess breda utbud. Ta bara ikväll, ikväll får det plats ett helt hus i den. En hus heter det väl?
Doktor House is in da house. In da tjock-Tv!
:)
/helena
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar