En fin namnsdag har det varit. Jag vet att det inte står Helena i almanackan den här dagen längre, men det spelar ingen roll. Det här är min namnsdag. Och namnsdagar skall firas. Inte så seriöst eller stort förstås, men det är ju alltid kul om någon säger Grattis. Och om någon vill utbringa en skål, i nästan alkoholfri cider, i ens alldeles nyinköpta glas så är det bara att tacka och ta emot!
Att glasen inte är nya mer än i betydelsen nyinköpa är väl ändå klart som korvspad? Jag hittade dem i ett av vitrinskåpen på Emmaus för ett tag sedan. Sedan dess har jag gått och sneglat snett på dem ett par gånger till. Och så idag blev de äntligen mina. Våra!
Glasen, vinpokalerna, har dessutom en ganska lång och spännande historia. De är kopior av glas från 1580-talet. På kartongerna som de låg i står det bl.a. att;
"... Glasen har rekonstruerats ur ett stort fyndmaterial från Nyköpingshus. Skärvorna är de äldsta kända fynden av svensktillverkat glas. ..."
Lindshammar står det på etiketten.
Sedan höjde vi våra "nya" anrika second hand-glas i en extra skål för alla som kämpat väl under det nu avslutade VM:et i Mockba. Särskilt högt höjde vi dem för den suveräna guldglimmande Abeba, det unga spjutstjärnskottet Sofi och så Emma!, som förutom att hon satte årsbästa i höjdfinalen lyckades föra ett alldeles eget litet kärlekskrig på nagelnivå.
Skål för idrotten och kärleken hörni! I alla regnbågens färger.
:)
/helena
ps " .. naturliga mineral i råmaterialet gav den gröna färgen. ..."
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar