Om det inte vore för min iver att pressa ur varenda liten droppe sommarkänsla jag bara orkar, ur alla vackra augustikvällar, så skulle jag aldrig ha träffat på de två flickorna.
För hur det nu än är, hur mycket man än tycker om att läsa sin morgontidning i lugn och ro, så kommer det alltid morgnar när det inte finns någon - lugn och ro - och då kan det hända att man missar att läsa tidningen. Eller åtminstone missar en och annan artikel.
"Andra sjuåringar kanske skulle ha köpt glass eller godis för pengarna. Men inte Maja och Irma. De säljer armband och skänker hela summan till Unicef. ..."
Om jag inte hade släpat med mig mannen och kameran och
" ... -För bara sju kronor kan ett barn äta sig mätt en hel dag. Det har vi läst på Unicefs:s hemsida, berättar Maja och Irma. Hittills har de båda kompisarna sålt armband för 406 kronor, vilket räcker till 58 måltider. ..."
Om jag inte hade stått där på bryggan med kameran riktad mot näckrosornas långa trassliga rötter, så hade jag aldrig fått förmånen att läsa dessa rara rader.
" ... Det hela började med att Majas pappa kom hem med ett gäng reklamarmband som han fått via jobbet och som skulle slängas. Maja och kompisen Irma satte sig ner och funderade. ... "
Om jag inte hade öppnat sopskåpet och rafsat fram första bästa tidning för att riva ut ett lämplig antal sidor att ha som emballage runt diverse ömtåligheter, den korta biten ner till vattnet, så hade de kloka orden gått mig helt förbi.
" ... Vad kunde man använda närmare 100 armband till? -Då kom vi på att vi kunde sälja dem och ge pengarna till fattiga barn, säger Maja. ...":)
/helena
Citaten är hämtade ur Borås Tidnings upplaga från den 3:e aug. Jag har bara utelämnat flickornas efternamn.
ps Vad flickorna på Anders Zorns motiv "Kapprodd" heter har jag faktiskt ingen aning om. Men de är förstås också söta.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar