1101

När jag var i tonåren och även en hel del år därefter, tyckte jag att den här berättelsen/filmen var något av det bästa som fanns. Den var en del av nyårsfirandet. En återkommande tradition. Heligt helgtittande.

Det var förstås på den tiden när den alltid sändes i riktig tv :). I år sänds den på kanal 3, mitt på årets första dag, och kanske finns det de som fortfarande följer Walter Scotts, sedemera Sir Walter Scott, ridderliga medeltids saga, troget, varje år?

De efterhängsna männen, finns där. Och de uppvaktade kvinnorna. Dramatik på hög nivå!

Kung Richard Lejonhjärta, har en viktig del i vår berättelse...

 ...liksom Herr Locksley. Allas vår Robin Hood.

Numera bläddrar jag mer än gärna i boken, ur vilken bilderna till detta inlägget är fotade ifrån. 1901 är utgivningsåret. Just i år fyller, denna vackert illustrerade version av "Ivanhoe", 110 år! (Scott skrev dock själva berättelsen redan 1819) Utsmyckningarna, i slutet på kapitlen och även utanpå själva bandet, är mycket tidstypiska för början av förra seklet. Se bara på näckrosen här ovan. Med tydliga drag av Jugend. Klicka gärna för ett exempel på jugendbild HÄR!
P. Herzogs Kongl.Hofbokbinderi Stockholm, står det på baksidan. Fint värre!

Jag höll förstås aldrig på den blonda Lady Rowena, utan självklart på den mörka Rebecka. Denna österländska skönhet. Mystisk, med läkande krafter & med ett hjärta av guld.

Det var hennes heder, ära & liv berättelsens huvudperson, Den Arflöse riddaren, kämpade för att rädda. Mannen hon sedan aldrig kunde glömma. Stackars Rebecka! :)

Här är han då till slut; Ivanhoe! (mannen på bilden är dock en äldre släkting till VÅR Ivanhoe, men han hade säkert ärvt vissa fagra drag ifrån honom:) "...Han lefde länge i en lycklig förening med Rowena, ty det band av ömsesidig kärlek, som förenade dem med hvarandra, hade uppstått redan i deras tidiga ungdom, och de älskade hvarandra blott så mycket högre, när de erinrade sig de hinder, som hade ställt sig i vägen för deras förening. Dock skulle man vara för mycket vetgirig, om man frågade, huruvida icke erinringen af Rebeckas skönhet och högsinthet dök upp för hans minne något oftare, än Alfreds fagra ättling egentligen skulle hafva önskat..."

Ha en fortsatt bra nyårshelg, så hörs vi snart... med ett lite färggladare?! inlägg.
/helena