Spontanitet är underskattat! Eller hur det nu var? I alla fall. Precis när mannen, alldeles nyss, skulle ge sig iväg för att framföra egna och andras ord inför ett skönt gäng pensionärer, så kom jag på att jag ville föreviga det som han hade på sig.
För det är ganska sällan som
- Men jag får väl ta av mig slipsnålen i så fall, sa mannen. - Om allt på fotona ska vara second hand, fortsatte han. - Nä, det behöver du inte, sa jag. - För sköldpaddsfamiljen är ju så söt, särskilt söt är den lille. Den lille, eller lilla sköldpaddan längst bak som sitter löst. Man kan föra den fram och tillbaks, beroende på vilken dagsform den har, om den vill vara självständig eller känner sig mammasjuk. Eller pappasjuk. Och ja, jag har röd tröja på mig idag.
Mellan vaggan och graven... bokstavligen. Spontant, som sagt. Med ena foten på dödsannonserna och den andra på födelsedagsfirarna fick vi med skorna som köptes helt nya, oanvända - och med prislappen kvar - på en s.k. dödsboauktion. Ibland hinner man inte använda allt man köper innan det är försent. Eller om det var någon som struntade i att byta ett par som klämde? Ibland säljs det ut en hel butik eller delar av ett butikssortiment på IRL-auktion, kanske var det ett sådant par som vi ropade in? Hursomhelst är de sköna, enligt mannen.
Kära man, grön och skön, hoppas att du framför något som får tanken - och hjärtat - att slå, en och annan extra kullerbytta! Som den här. Eller den här. Eller varför inte denna?:)
/helena
ps Kommer ni ihåg mitt förra försök att leka modefotograf? Jeansen är de samma, om än lite mera snyggt tvättfärgade numera.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar