"Jag vill bara göra enkla saker - spela tennis, baka stora kaker ..."Ungefär så där skaldade, nåja, jag en gång i tiden. Tänker på det ibland när livet känns lite för krångligt för min smak. Johan Glans sa någonstans, att han brukar krypa ihop i fosterställning och hoppas att problemen bara ska försvinna, av sig själva liksom. Pooff bara, som den där självdestruerande datorn i Mission Impossible, ni vet. Själv drömmer jag mig bort via tv-rutan, gärna till landet.
Gärna till Frank i "Hundra procent bonde". Allt verkar så enkelt där, fast det säkert är jättejobbigt, krångligt och tidskrävande att försöka leva ett så självförsörjande liv som möjligt, på gammeldags vis. Men det verkar enkelt och det är alltid mer än enkelt att drömma sig bort ifrån sin egen verklighet när den pockar på allt för mycket och intensivt.
Jag tänker på Kristian, som inte kan fly. Såg ni honom i "Babel" förresten?
Och jag tänker att jag ska ta mig tid att läsa varenda rad i bloggen. Jag vet att jag har missat en del, även om jag följt honom, nästan, ända sedan den där torsdagen då han först blev presenterad för monstret som han nu inte längre kan fly ifrån. Eller så köper jag boken. Eller så läser jag bloggen och köper boken.
Men snart tittar jag till Frank igen. Synd bara, att han redan har fru.
:)
/helena
ps Här! på dn.se kan ni läsa vad Niklas Wahllöf tyckte om en tidigare säsong av "Bonderöven", som jag tror att serien heter på sitt originalspråk - den grötigt glada danskan! Men glöm inte att serien går på måndagar nu. Klockan halv nio får ni bänka er, framför svt1. Tyvärr finns den inte på Play, men ni kommer säkert in i det sköna livet på landet, även om ni har missat del 1. Jag tror att det är öl på g. Hos Frank alltså.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar