Visst, det var tillräckligt ljust en stund idag för att ta ett par bilder på den där runda glassaken som jag nämnde tidigare. Men ögonblicket måste ha varit så kort så att jag hann blunda precis då. Så, tyvärr inga bildbevis idag.
Och sherapin är tydligen inte så effektiv när det gäller det som händer en gång i månaden, eller så. Men vi skulle kanske kunna trösta oss/mig med lite poesi ur "papperssaken" som jag också nämnde.
Jag vet inte riktigt vad Bo Setterlind skulle tyckt om att få några av sina rader illustrerade av dagens foto. Men ibland har nöden ingen lag, när det gäller att hitta bilder som illustrerar hur en dag har känts. Förmodligen skulle han tyckt att det var en sann ära att få trösta en kvinna i nöd. Visst?
Jag är inte så bevandrad i Setterlindland egentligen. Kanske finns det lite för mycket tro, gudar och himlar bland raderna för min smak, men jag ska ge den här "nya" boken en chans i alla fall. Kärlek och hopp är det ju hur som helst svårt att få för mycket av.
Här kommer ett par strofer, kanske lite tunga, men ibland behöver man lite extra tyngd för att orka tänka de lätta tankarna. Man behöver väl ankra tankarna ibland, innan man lägger ut igen. Eller nåt.
Sorgen och Lyckan
Sorgen kom till Lyckan i sin slitna rock:
Får jag bli Din dröm, min Hjärtanskär?
Inte blunda men bli ett med Dig!
Vad vi ser, kan lysa upp oss här.
Det är allt av liv min själ begär.
Får jag bo på Dina ögonlock?
Se den verklighet som strålar där?
Lyckan svarade: Välkommen, stoft!
/Bo Setterlind
ur Dikter 1948 - 1984
Den svenska lyriken, Bonniers
:)
/helena
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar