torsdag 15 oktober 2015

Elefantmannen?


Kolla bara, som han poserar, mannen! Känns som att han - smått ofrivilligt - har gått och blivit proffsmodell ju! Här står han som om han aldrig gjort annat. Och utan instruktion stoppar han ner handen i fickan, så där liksom smått världsvant och en aning nonchalant. Inte konstigt att jag, nästan, tappar fokus på det som är viktigast här.


Nej, det är inte det här som är viktigast. Eller det är det naturligtvis alltid, men...


...nu tänkte jag visa er vad som är så speciellt med den här vasen som jag sprang in lite snabbt och köpte en stressig fredag. Och hur kan man då, för det första, överhuvudtaget springa in i en välgörenhetsbutik och köpa något snabbt där, undrar ni kanske? Jo, det går alldeles utmärkt när saken - vasen - ifråga har spanats in flera gånger förut. En massa gånger faktiskt. Läst orden i botten flera gånger har jag också gjort: Ekenäs Sweden och ett namn jag då aldrig lyckades tyda. Nu förstår jag att det står J.O. Lake. J för John och O för Orvar, eller Orwar. Och att han enligt en källa på webben var chefsdesigner på Ekenäs glasbruk (som enligt wiki. låg i Ekenässjön i Vetlanda kommun) från 1953 tills glasbruket stängdes 1976. Men det är de andra orden som står ut, de graverade orden: JAKT - SM VETLANDA 1974 LAG DSF 3 pris. Det är de bokstäverna som fått mig - och förmodligen de flesta andra som tittat på den - att tveka.


Äsch, tänkte jag sedan, vad finns det att tveka om. Vasen är tung och gedigen, välformad och vacker. Färgerna skiftar så friskt att självaste hösten får se upp för konkurrensen. Så, det är väl ändå solklart att jag ska rädda en vas som det står något så kontroversiellt som "jakt" på. Därför gick det fort den där fredagen. För då hade jag bestämt att den skulle bli min. Om den fanns kvar.


Eftersom vasen var ett pris en gång i tiden, tänkte jag att det kunde passa bra att avsluta med ett lagom långt och improviserat tacktal. Så, tack till mannen för att han alltid ställer upp när jag säger något i stil med let's go and take some pics. Och tack till alla er som ratat den lilla vasen alla månader jag sett den stå och samla damm på Emmaus, ett särskilt tack till er. Och ett alldeles extra varmt tack till er som läser och tittar in här hos mig!

:)
/helena

ps Med hjärnan förstår jag att viss typ av jakt är nödvändig, men hjärtat har svårare att ta det till sig. Tjuvjakt är dessutom ett av de fulaste ord jag vet! Även om elefanten, som är ett av de intelligentaste djuren på jorden, hade haft fingrar, är jag ganska säker på att de inte hade missbrukat den gåvan på samma sätt som många människor har gjort, när de vårdslöst har stuckit in pekfingret bakom avtryckaren. Världens fakta: Hur tänker djur? är en helt makalös miniserie som särskilt berör djurs intelligens. Om elefanter, delfiner, schimpanser och fåglar bland andra. Se den! Om ni hinner alltså. De tre delarna finns tillgängliga på SVT Play i ungefär en vecka till.

pps Här hittade jag ett Upplevelsemuseum/Industrimuseum i Ekenässjön som tydligen har en sektion som avhandlar historien om Ekenäs glasbruk (1917-1976). Om någon är intresserad av att göra en utflykt till Småland.

Inga kommentarer:

Skicka en kommentar