tisdag 18 januari 2011

XX


Detta inlägget är kidnappat! Det är ett gratulationskort. Till en alldeles speciell person...och lite till mig också.
Så läsare känsliga för romantik... kan sluta läsa här!

Det växer inte mossa på det strävsamma paret, men det ligger ett litet, tunt lager av damm på deras (bronsfärgade?) hjässor... ser du det, älskling?

Tänk att någon har stått ut med mig så länge! Åh, vad glad jag är... att denne någon... är just Du!
Jag skulle kunna tänka mig att "stå ut" några år till... tillsammans...

Grattis, min fina Man... och tack för att du finns!

/din gjenus

ps. om det är någon som har tjuvläst :) ända ner hit, så kan jag meddela att förra inlägget innehåller lite mer jordnära ting... än kärlek.

2 kommentarer:

  1. Hej Helena!
    Vilket härligt inlägg, älskar romantik:)

    Love rules!

    Kraam Jenny

    SvaraRadera
  2. Kära Jenny: (så du har tjuvläst, du :)
    Visst är det så, mer romantik är nog precis vad vi behöver, lite till mans OCH särskilt till kvinns :). Gärna insmyget, lite här & var i vardagen!

    /helena

    SvaraRadera