Naturen. Den största inspirationskällan av dem alla? Färgerna. Oslagbara. Särskilt de som kommer nu - hösttonerna. Särskilt de som kommer senare, sist. De nedtonade. Som en glad sonat i moll, ungefär. Brunt. Nedmultnat. Färdigtuggat. Markens myller; redo att göra sitt jobb som kompost åt nästa generation årstider.
Det inrutade. Det invanda. Det som man måste vara extra skarpögd för att få syn på. Saker som man måste luta huvudet på sned för att alls se. Saker som gäckar äventyrslustan. Saker som bara lunkar på. De flesta av dessa ting är så...oansenliga. Runtomkring dig. Överallt. Vardagssakerna. Grejer och pinaler och pryttlar och prylar och allehanda andra föremål. Sakerna som bara är. Ser du dem?
Det som skaver. Det som nästan gör lite ont.
Människors berättelser. Det unika som är just deras liv. Hur de väljer att dela det. Med oss. Med varandra. Med världen.
Men störst av allt är KÄRLEKEN!
Det var lite av allt det som inspirerar mig. Till stordåd. Till smådåd. Till att fortsätta skapa mig en skaplig och skapande tillvaro.
<3
/helena
ps Så. Alltså. Vad inspirerar Dig?
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar