Jag försöker verkligen övertala, intala och övertyga mig själv: Att det är Rödluvan & Vargen på den broderade tavlan, men det hjälper inte! Det är ingen politisk blogg, det här, hör jag mig själv agitera, men det hjälper inte! Du ropade ju in tavlan på auktion i fredags, för att du tyckte att den var både näpen och bedårande, inget annat. Nu har jag börjat prata högre med mig själv, rösten går nästan upp i falsett och jag blir lite orolig att min sämre? halva ska börja slita sitt hår. Lite så där som den stackars matadoren, ni vet, som blir tokig när tjuren Ferdinand bara vill sniffa & slicka på blommorna, på hans bröst. Jo, du har säkert rätt det är nog en kvinna i en av sina bästa åldrar som har suttit och sytt, med böjd rygg och flinka fingrar, i många timmar, stygn för stygn. Kanske med en barnrumsvägg i tankarna. Men det hjälper inte! Jag kan helt enkelt inte säga åt mig själv tillräckligt på skarpen. Just nu ser jag bara en sak när jag tittar på min fina, broderade vintage-tavla:
Juholt & Sahlin. Suck.
Blåser en mild & vårljummen söndagsvind i er riktning, kära läsare!
Så hörs vi... när jag har bråkat klart.
:)
/helena
ps På Fabriken! pågår, just nu, söndagen i bilder, för fullt.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar