Tage, Per, Kaj, Birger och Fredrik

Kan man annat än att älska konstnären/animatören Per Åhlins, underbara illustration till Tage Danielssons film; "Släpp fångarne loss, det är vår!"?

Kan man annat än att älska den fina minnestallriken från Gustavsberg, med vårblommig illustration av konstnären Kaj Beckman?

Hon (ja, Kaj är en kvinna i det här fallet) har förresten både skrivit och gjort bilderna till en hel årtidssvit barnböcker. Kanske något för er med kids att kika på? (rekommenderad ålder enligt adlibris 3-6 år) Riktigt sköna retroböcker, från sjuttiotalet, som nyligen har kommit i nyutgåvor. Se bara på den fina framsidan till "Måns och Mari om våren" klick!

Tallriken är, så klart, i bästa benporslinet! Ni som är stamläsare här inne vet att jag är lite svag för dessa tallrikar, som gjordes till minne av allt möjligt på den tiden. Se bara på den här!

Jag var bara fem år när Tages kriminalvårdskritiska film var på tapeten, så jag minns inte så mycket av den *ler*, jag tror i ärlighetens namn inte att jag har sett den, numera klassiska filmen, inte vad jag kan minnas i alla fall. Funderar på att åtgärda det efter att ha tittat på ett par smakprov, från Youtube. Ernst-Hugo Järegård och Lena Nyman kan ses i två av rollerna. Lena på den tiden i underbart stort, burrigt hår! Titta bara på denna videon, nedan, med ett utdrag ifrån början på filmen, där Tage & Lena sjunger titelmelodin, klicka här för lyrics!, som kommer ur Birger Sjöbergs "Fridas bok"

Avslutningsvis vill Fredrik Lindström och jag önska er en skön start på helgen och våren?! med denna lilla årstidsfundering:

Årstiderna vet inte om varann

Årstiderna vet inte om varann,
har aldrig hört talas om de andra,
avlösningarna
sker så omärkligt
som bara går
för att bevara
deras lugn.

Året är en tjurig
hyresvärd,
hyr bara ut ett rum i taget
och låter aldrig gästerna mötas.
Men pålitlig,
bäddar alltid rent,
viker alltid det yttersta på pappret
och städar tålmodigt
undan
så gott det går.
Försöker hålla
undan alla misstankar
för dem som inte vill
dela sitt liv med andra.
Hotellgästerna
anar bara vagt
att någon annan
kanske varit i rummet,
försöker
att inte fördjupa
sej i det.

Hur skulle de kunna tro
sådana orimligheter?
Hur ska den
eftermiddagsvarma tvätten
på strecket
begripa långa skuggor
över snö?

Vintern kan ibland snegla på den uppdragna ekan
och fantisera,
men den talar ett språk till vilket varken
lövskuggor eller myggsvärmar
kan översättas
och vill naturligtvis
inte bli utskrattad.

Och sommartid kan
den tunna vattenytan
aldrig, aldrig inbilla sej
att isen bär.

**

Men långt in på höstkanten
går ryktena om vårens
torra och kalla handflator.



/ ur Fredrik Lindströms bok: "Evolutionen och jag kommer inte överens"
bekännelser, Atlantis förlag. (Den hittar ni bl a här, på webben, hos Bokus om ni blir shoppingsugna.)

så hörs vi.
:)
/helena


ps Den fina tallriken var en av de där prylarna som släpades hem, förra fredagen, i den alldeles för fulla kassen ifrån myrorna... ja, ihop med den söta ödlan, ni vet.