Mamma, min alltså, åkte motorcykel upp till norrland en gång när hon var ung. Jag har fått för mig att det är ett oförglömligt minne för livet som hon skapade där - bak på bönpallen. Med håret fladdrande i vinden försökte hon säkert kommunicera med den dåvarande pojkvännen. En av dem som inte blev min pappa. Sorry kära mor, om det där lät som att du haft sååå många pojkvänner i ditt pre-min-pappa-liv, men ibland vinner formuleringskonsten över den absoluta sanningen. Som tur är. Annars skulle det skrivna livet bli bra trist.
Till Haparanda kom de i alla fall, så mycket mer vet jag inte om deras tvåhjulingsfärd. Och inte mycket mer om själva norrlandet heller, tyvärr. Allt det där vackra exotiska där uppe är som en vit fläck för mig. En stOOOr vit fläck! Höga kusten har jag beundrat en gång och en kort avstickare till en lite småtrist stugby i Vemdalen har jag gjort, men annars inget. Mina kunskaper viner tyst här. Tyst som tundran.
Jag brukar skylla mina bristande kunskaper i Sverigegeografi på att jag var så mycket sjuk i mellanstadiet... men jag vet inte om det fungerar så bra längre? Det var ju trots allt ett tag sedan jag var tolv nu.
"... De är mycket åtråvärda, men ack så nyckfulla. Själva blomningstiden kan ge hopp om en rik skörd, men det finns så många hinder på vägen till full mognad: slagregn, storm, frostnätter, för många hanblommor - eller honblommor ..."Molnbär - smaka på den! Cloudberries måste väl ändå vara det vackraste namn ett bär kan bära? Visst är hjortron lika goda, men inte lika vackert döpta.
När jag ser priserna på Bokbörsen så skäms jag nästan lite, för den helt fantastiska naturbilderboken "mitt Lappland" med text och FOTOGRAFI! av sven Hörnell ropade jag in på en auktion, tillsammans med ett par andra böcker!, för blygsamma 20 kronor. Jo, det är sant. Men det borde kanske inte vara det, med tanke på vilken helt sanslöst vacker bok det är. 1981 kom första upplagan på Hörnells eget förlag. Min är tryckt 1982. På Hörnells hemsida hittar ni bl a en del av hans vackra naturbilder till salu. Där finns även en del böcker att köpa, exempelvis en minnesbok över författaren.
Fotona på växter, utsikter, tåg belysta av midnatts-solen, snöälskande människor, samiskt hantverk och ett par på den högtflygande författaren i egen hög person - bland många, många fler - är så exceptionellt betagande så jag insåg att det inte skulle vara någon idé att försöka visa er. Därav de lite småtråkigt murriga hemmainne-vinterbilderna här ovan. Det är bara att inse att det inte går att konkurrera. Med det Lappländska ljuset... heller.
:)
/helena
ps Om jag inte missminner mig så var det samme pre-pappa-pojkvän som skickade ett vykort hem till sig själv?! Med en motivering i stil med: - Det är ju så kul att få post, oavsett avsändare... Nej, jag lovar att det är sant, eller åtminstone sant-ish.
Sven Hörnell hör i hop med min bardoms fjällsemestrar. Han hade ett eget museum I Riksgränsen där man kunde se på bildspel om vädret var kasst eller om man hade ont i sina skidåkarben. Sist jag besökte Riksgränsen hade Hörnells stängt, istället låg det en mataffär med tvivelaktigt sortiment i samma hus. Trist.
SvaraRaderaIda: Hm, vad synd. På det tvivelaktiga sortimentet... Skämt åsido (skämt, fniss, det blir visst värre och värre!) men seriöst nu - så tyckte jag mig se på Hörnells hemsida att de åker ut med sina bildspel. Bara att boka! Kanske vore något att kombinera med en visning/försäljning av läckra cdlc-produkter? Ja, för en norrlandstös som du, menar jag. ;)
SvaraRadera/helena