Efterrätten först!

En stor fördel med att göra en riktigt stor omgång påskrisgrynsgröt är det som kommer efter. Det finns inga rester som jag längtar så mycket efter som just dessa hett efterlängtade avsvalnade riskorn, där de ligger tätt sammanbundna med sin vän,
den röda mjölken.

Mannen reser sig hastigt upp. Är det bra för matsmältningen? hinner jag, knappt, tänka.

- Vi ska väl ha kaffe till? frågar han.

- Jo, det är klart, det måste vi ju ha, säger jag och slänger en sista blick ut mot solen - som blänger tillbaka.

- Mmm, det här är godare än både gräddiga bakelser och allsköns kaka, mumlar vi i kanon när den första skeden med lent apelsinris på mannens eget vis, lättare än lätt slinker ner.

Känns så trist att kalla det för något med Malta i, nu i dessa påskrisiga tider. Vi kan väl döpa det till Gullris á la Blåkulla. Det samklingar med både yta och innehåll, tycker jag och min något pekorala påskpoetiska ådra.

Men visst liknar det julens favorit. En hel del svalnad risgrynsgröt blandas upp med valfri mängd vispgrädde, uppvispad till den konsistens som just du föredrar (beror en del på grötresternas stabbighet förstås) singla i vaniljsocker efter just din söta goms smak och din "smet" är klar! Pressa med fördel ner lite saft ifrån en apelsin i din grötsmet, för ett friskare liv. Nåja. För lite c-vitaminfriskare smak i alla fall.

Uppepå kan du välja valfri gul "dekoration". Vill man vara lite nyttigare tar man, med ännu en fördel, en citrusfrukt. Vill man vara ytterligare lite nyttigare tar man två...
Annars går det bra med aprikos- eller persikohalvor också såklart!
Eller ananas om ni så vill.

Här hemma äter vi risgröt året om, för att det är bra snabbmat (som visserligen tar rätt lång tid att koka...) att ta till ibland, men framför allt för resternas skull!

Ska klura på något lämligt namn som kan passa denna efterrätt till vardags.
'Hetare än het gröt', kanske. Hm, jag får nog klura vidare.


Hoppas att ni, också, har en god påsk!
:)
/helena



ps Och ni som blev lovade lite vacker fågelsång idag, men de näbbeprydda små liven ville inte riktigt samarbeta. De ville inte sitta still på sin bildmappsgren. Får väl gå med håven. Kanske lyckas jag fånga in dem, innan, nästa påsk.