Om jag hade skrivit en julsaga...

Då hade den nog börjat ungefär så här:

Det var en gång en flicka. Hon gillade julen. Nej, inte bara gillade - ÄLSKADE julen! Hon tyckte den var det bästa som fanns, önskade att hon på Tomten fick chans. Hans stora fina mage... Skägget... Det måste kittla dödsskönt... Ungefär så tänkte hon. Sedan skärpte hon till sig. Klippte lugg. Avslutade alla surdegar som låg kvar och skräpade på skrivbordet sedan september och cyklade hem. Fast först sedan hon tagit på sig cykelhjälmen ordentligt förstås. Väl hemma började hon baka. Nej, inte pepparkakor eller lussebullar, tankevurpor. Hon gräddade tankevurpor. Först lät hon dem jäsa länge. Så att de blev pösiga och gubbmagestora. Riktigt pösiga. Och riktigt gubbmagestora. Tankevurporna blev många, och långa, nästan lika långa som tankebanor. Då började hon tänka på Tomten igen. På hans stora, röda näsa. På de snälla plirande ögonen. På munnen. Den vältaliga. Den som brukade fråga om det fanns några snälla kvinnor här? Några som hade varit extra snälla och arbetsamma. Och klätt sig så fint och snabbt i de kortkortaste kjolarna som på jorden fanns. Sedan skärpte hon sig. Borstade av förklädet med änglavingarna och gräddade vidare. Brände vid. Och svor. Och sedan log hon igen. För det trodde hon att Tomten skulle uppskattat. Det visste hon att Tomten skulle uppskattat. Och chefen skulle nog också gillat det. Och hans fru... Nä... Sedan var det dags att borsta tänderna, nej inte med en sådan där vanlig borste, utan den med runt huvud från Oral B. För vår flicka var en sådan redig jänta. Om sig och kring sig och stor och vitglänsande i mun. Fast snäll också förstås. Och försynt. Och tyst i församlingen. Och samlad. Och välpudrad. Och väldoftande. Deo. Deeeeeeoooo. Deeeeeoooooo. Hon nynnade på vägen in i sovrummet. Läste ett par kapitel i bibeln. Nej, bara ett. Det om att alla skulle skattskrivas. Tror bestämt att det där var överdrivet, för nu var det väl en ny budget på gång igen? En konservativ en. ALLA ska inte med. Alla ska inte få gå på kulturskola eller kunna gå in gratis på museet. Ha! Hon skrattade till när hon tänkte på ordet gratis. Vilket konstigt ord. Nästan som i grattis du slipper betala så mycket skatt eftersom du är rik och lever i överflöd och därmed kanske inte tycker att alla människor i hela världen är lika mycket värda som du. Nej, dags att sova. Drömma om Mr Christmas. Hålla ömt om hans...arm. Den var varm och lång och hade räckvidd nog att förvandla Nordpolen till en het liten pöl. Skit i klimatet, rör vid min kl...ematis istället. Sa flickan. Men bara i drömmen. I verkligheten skulle hon aldrig drömma om att säga något sådant. Herregud. Och Jesus sedan då. Hon var ju både rätt navlad och avlad av två före detta socialdemokrater. Hon hade haft bästa betyg i ordning och uppförande, det vill säga om hon hade levt på den tiden när ordning och uppförande var det allra viktigaste i hela vida världen! Eller vänta nu här... Det kanske fortfarande var det allra, allra viktigaste? Att Inte störa den allmänna ordningen och så? Att inte vara i vägen? Att inte sitta ner och alldeles fredligt och passivt samla in en massa, massa pengar? I en mugg eller så? Fast det var väl inte aktuellt att tänka på de människorna nu? I juletid och allt? De satt väl visserligen bra där de satt? Kallt om baken - det kunde de gott ha - som tyckte att de bara kunde sätta sig så där i vägen för ens kundvagn. Man kom ju inte fram! Tomtens renar skenade visst av bara åsynen av en alldeles vanlig medmänniska med fromma avsikter?! Maka på sig! Ur spår! Här kommer jag! Sa Tomten. Sedan vaknade flickan. Hon grät lite, öppnade ett fönster på glänt innan hon tog en kopp kaffe på stående fot och greppade Oral B-borsten och cykelhjälmen på vägen ner i källaren. Där var det mörkt och kallt. Skönt, tänkte flickan och försökte hitta lådan märkt med ordet "änglar". Det är så skönt att frysa vaderna och knäna och låren av sig. Det är sååå skönt.

Ja, ungefär så skulle nog en julsaga kunnat börja. Om. Om jag hade skrivit någon. Och om jag hade låtit mig inspireras av någon så klimatsmart och ödmjuk, solidarisk och engagerad som självaste Tage Danielsson.

:)
/helena