lördag 21 december 2019

Luckor på kul. Luckor med eftertanke. Luckor till Knut.


Hallå där. Hoppas att er helg börjat bra. Helgen före HELGEN alltså. Här hemma kan vi inte klaga, vi klarade 34 poäng i På Spåret. Med Tyst Kupé. Mot två superduktiga lag som fick supermegastora poängsummor. Nästan av intergalaktiska storlekar. Men innan vi kom hem för att titta på På Spåret åkte vi ut en sväng.

OBS! OBS! Innehåller spoiler alert, bara så ni vet. Här kommer avslöjas en och annan lucka i Rydals museums och Advent i Marks stora fönsterkalender. Så om ni vill uppleva dem LIVE först, ska ni kanske blunda med åtminstone ena kattögat när ni kikar vidare.


Konstigt. När jag tänker på det. Eftermiddagen började med att vi lämnade in lite saker på Myrorna, bland annat en stol. Och sedan tog vi en skön paus på bibblan, där jag fastnade för en artikel om gamla, ja, stolar.


Sedan åkte vi en sväng förbi Rydal (ligger en avfartsväg bort från Borås, mot Varbergshållet). Här har man skapat en adventskalender med hjälp av fönstren på museets fasad. Just i den här luckan står det två glada gubbar i toppluvor. De verkar visst skvallra om att vissa av oss nog får hålla tillgodo med regn och blask och en grön jul ändå.


En riktig stjärna. Gjord av två riktiga stjärnor, tror jag bestämt. Alltså hur smart och bra och eftertänksamt tänkt? Mor och dotter har tillsammans skapat en hel lucka full av juliga saker med hjälp av restmaterialet som uppstått/uppstår i samband med dotterns överblivna medicinska emballage och annat.

Om ni tittar noga tror jag bestämt att själva stjärnan är gjord av sprutor eller något dylikt. En sådan bra sak. Eftertänksam och inspirerande. Återanvändning av medicinskt avfall. Och en påminnelse om att det går att ha ett mycket bra - och påhittigt! - liv även om man har en allvarlig sjukdom som ständigt måste tas hänsyn till. Diabetes typ 1 har aldrig strålat vackrare i mina ögon.


Här fanns också livets magiska trådar. Och andra trådar, som sig bör i Textilriket.


Sedan begav vi oss hemåt igen.


Efter att ha vinkat godnatt till varenda katt och annat småknytt.


Hemma väntade mathandling och en promenad i ett blåsigt Borås. Och hur fin är inte den här synen då? Julgranar till försäljning får en alltid på så romantiskt humör, eller hur?

Det går inte att låta bli att tänka på alla corny, klichéiga julfilmer som ofta hamnar här. Jag menar, hur många gånger har vi inte sett pojke och flicka backa in i varandra just på ett sådant säljställe? Hur många gånger har vi sett dem gå där, klädda i vita ulliga tröjor, röda kappor och med rosor på kind? Utan att alls se varandra, på grund av att de är helt uppslukade av allvaret i den lättsamma uppgiften att välja ut preciiiiiiiiiiiiiiiiiiiiiiiiiis rätt gran.

Hur många gånger har vi sett det? Tusentals. Hur många gånger har vi inte sett dem snubbla över varandra där, mitt bland julgranarna? Miljontals gånger säkert. Biljoner. Triljoner. Och ändå tröttnar vi aldrig riktigt på de där scenerna. Eller hur? Åtminstone inte nu, när kalendern fortfarande slår ett extra slag för december.

Nästan så att jag känner för att skriva en egen julsaga... Men hur ska jag hinna det, nu? Dan före dan före dan före dan.

<3
/helena

ps En "fönsterlucka" om dagen fram till jul blir det. En lucka om dagen att upptäcka. Om ni vill åka till Mark och Rydals museum för att titta på gulligt pyssel och knåp. Utfört av proffsiga amatörer. Med glädje och skaparlust, känns det som. För ni kommer väl ihåg vad ordet amatör egentligen betyder? Jo. Att älska det man gör. Att göra det man älskar. Därför är ordet amatör ett av mina absoluta favoritord. Nästan ända fram till Knut (12 januari) finns de där, på museets fasad. Tända på eftermiddagar och kvällar mellan 15 och 22. Sök på Advent i Mark eller Rydals museum, om ni vill veta mer.

Inga kommentarer:

Skicka en kommentar