Den blå månaden. Och nog är det många som känner sig lite bluesblå därute, men som ändå kämpar på. Jag tänker särskilt på alla dem som inte har någon pappa att fira, inte ens på behörigt fysiskt avstånd. På de som mist sin far i år, på grund av covid eller prostatacancer eller något annat otäckt och genomgripande. De tänker jag särskilt på.
Köp pappa en pin! Om du har tur att ha en bra en. Pappa alltså. En som bryr sig. En som redan är engagerad i alla de globala målen på den färggranna pin-nålen. Eller en som åtminstone är fullt upptagen med att nå närmre åtminstone två eller så. Kanske bryr han sig extra om jämställdhet, eller att ingen enda människa på jorden ska behöva somna hungrig? Eller så bryr han sig om solen och alla haven, energi och rent vatten. Kanske brinner han redan för utbildning för alla och anständiga arbetsvillkor runt om i världen? Annars kan ju pin:en påminna honom om allt det och resten av de 17 globala målen.
(Oj, har mannen satt sin nya FN-pin uppochner, eller hur ser det ut?). Jag tänker också på alla de som bor i ett land där resurserna för att bekämpa pandemins framfart inte räcker till. Jag tänker på all uttröttad personal, runt om på alla sjukhus, hur ska de orka? Jag tänker verkligen på alla de som mist någon kär, en oersättlig vän, en hårt arbetande kollega.
Krigens ovärdiga, omänskliga metoder, de försöker jag att inte tänka på, även om det är svårt ibland. "En minfri värld". Så lyder budskapet på mannens pin. Utopiskt och orealistiskt? Nej! #motminor
Min bästa fotomodell har mest klätt sig casual hela denna småsnoriga vecka. Fint så. (Och morgonrocken är förstås inköpt second hand!).
Det blå bandet - en av symbolerna för kampen mot prostatacancer - är inte ny. Däremot de tre andra, de har tillkommit efter att vårt årslånga löfte blev infriat för några veckor sedan. Några nya, livsviktiga pins var det första vi köpte efter köpstoppet jag berättade om igår. För att fira att vi lyckades, och för att fylla på mannens pin-samling, såklart!
Med det vill mannen och jag önska er en givande helg. Kanske ska ni bara sitta i soffan (tillsammans med de allra närmaste) och mysa och spela spel och titta på halvdåliga filmer. Kanske vill ni skänka någon speciell en digital-blomma eller två.
Sköt om er.
<3
/helena
ps Eller så ska ni väl digga till någon bra dänga, tänker jag? (precis efter att ni har slagit upp i tjockaste ordboken vad dänga betyder).
Förhoppningsvis har far inte mycket gemensamt med Åke Tråk, men ändå. Såå kul låt. Hörde ni den i Doobidoo för något avsnitt sedan? Annars kan ni länka in er till en skön, gammal video här, och liksom digga loss. Haha. Vi tar väl ett par rader ur texten också:
"...Gå och göm dig Åke Tråk/Ta ditt sura gäng och åk/Håll er undan/ända tills ni lärt er le/Så ser ni mer/Va skönt allt är/Ni som jämt vet det bästa/Och lyckas få det mesta/Trist och grått/Det stundar nya tider/Det börjar sent om sider/Hända nåt/Ni trampar runt i degen/Och ställer er i vägen/För allt nytt/Arma er/Som har gått och glömt/Allt det ni en gång drömt..."
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar