Ont i halsen? Nej då. Eller kanske lite, i gitarrhalsen alltså. Här ligger den. Här ligger elbasens gamla hals lite ensam och hjälplös, vad det verkar, men bara tills nästa del i nya-arbetsuppgifter-för-gammal-uttjänt-elbas kommer igång och sätts i verket. Vi får se när det kan bli. Men här ligger den ju i gott sällskap så länge, tänker jag. Här på sovrumsskänken, som också stavas vintage, vilar sig halsen tillsammans med andra skulpturala och trärena ting.
Hej, hej förresten. Mannen och jag ville mest bara komma in önska er en bra blågul helg. Hehe. Med hjälp av en riktig svensk klassiker: Döderhultarns odödliga figurer. Tänk att en träbit kan se så uttrycksfull ut. Mannen ser ju nästan god och mild ut där till höger, medan "jag", oj då, verkar ju nästan lika folkilsken som jag är på riktigt ju... Eller? ;)!
Vi avslutar detta lilla hej med ett jordklot värt namnet! En jordglob som påminner om hur skört livet på jorden är, och hur rädda vi måste vara om hela världen och alla oss som bor här - djur och människor och växtlighet.
En bild på The Sky Globe (1930) av den legendariske och magiska glaskonstnären Edward Hald.
Finns nog bara ett klot som kan vara vackrare än den här - den blå planeten som vi själva sitter på. Helst går och står och verkar på - för det finns ju inte tid att sitta så mycket när isarna smälter och skogarna brinner. Inte om vi vill att globen ska fortsätta vara så här vacker även när nästa generation blir gammal. Och nästa.
Men lite vila måste vi ju ändå få. Och en fin helg!
Sköt om er.
<3
/helena
ps Det miljövänligaste jag har gjort den här veckan, undrar ni? Hm. Svår fråga. Det roligaste var definitivt när jag lät den gamla elbasen få ett nytt och viktigt liv som bord. Se själva. Återanvändning at it's best, my friends!
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar