Äntligen har vitsipporna fått maka på sig.
JUNI
Staden inför sommaren. En Östermalmsgatas mörka husvolymer, mynnar mot försommargrönt och blått. Bortom Söders motljusmur finns friheten, den efterlängtade. En ensam figur vill poängtera människans stadsensamhet.
(Motiv från Grevgatan, Stockholm.)
Så står det på baksidan av den lilla somriga tavlan. Poesi fram och bak med andra ord! Och så står det vidare; utgiven av Konstfrämjandet Stockholm 1968.
Konstnären heter Gordon Macfie (1910-1971) och litografin ovan är en del ur litografiportföljen "Året".
Jag har bara juni och det är helt okej. Bilden symboliserar hela sommaren för mig. Känslan av avfolkning som infinner sig i stan när "alla" går på semester. Och man själv blir kvar.
Då spelar det ingen roll att vår lilla stad huserar en del s.k. turistmagneter, det blir tomt ändå. Staden verkar alltid lite naken utan sina invånare. Det känns kalt, bart, avskalat. Fast det behöver förstås inte vara negativt. Att våga vara lite naken. Särskilt inte om man är en alldeles lagom liten stor stad i sina bästa år.
:)
/helena
ps Här på en avslutad auktion hittade jag två månader till - November och December - om ni blir nyfikna och vill kika lite närmre. Juni ropade jag in på en IRL-auktion (så klart!) för ganska många år sedan nu. Minns att den blev lite dyrare än min oftast strama second hand-budget brukar tillåta, för det var visst någon mer som tyckte om den. Men mycket mer än ett par, tre hundralappar kostade den i alla fall inte.
Vad fint med turkost som accentfärg. Inte så väldigt vanligt med bokryggar i den färgen, men hemskt vackert!
SvaraRaderaAlicia: Om någon skulle be mig om en tio-i-topp-lista över "saker" att inreda vår enkla boning med, så skulle böcker - i alla dess storlekar, tjocklekar, konstfulla framsidor och färger - definitivt ligga väldigt högt upp på den listan!
SvaraRaderaOch turkos är nog min favoritton bland alla de blåa nyanserna, även om favoritfärgen nummer ett stavas; G-R-Ö-N-T!
Kul att du tittar in!
:)
/helena