Solen lämnade sitt ljumma visitkort på väggen.
Som ett snabbt svalnande brännmärke i tapeten.
Fisken skvallrade om ett första tecken.
- Snurra min jord, sa jag, och trollade fram en något varmare breddgrad. Och ett lockande Sargassohav.
Men den italienska tallriksfröknen - hon bara frös om sin bleka porslinslena kind.
- Hon längtar väl till kontinenten, sa fisken, och tog sikte på den tio centimeter långa och kalla Atlanten.
:)
/helena
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar