Ord som filtar och ullstrumpor

Vårtecken! Julstjärnan, som jag stympade och gjorde om till snittblomma, har bestämt sig för att hindra mig från att slänga den fula stammen som blev kvar. Jag menar, små, små blad är ju också blad!

 Och på skrivbordets skärm vaggar världens mjukaste tagg fram i det pixliga gräset!

Hej förresten. Lite piggare här idag. Eller mannen är piggare - men väldigt hes - och jag väntar fortfarande på att bli sjuk, nej, det gör jag inte - jag väntar på klartecken från min kropp att jag faktiskt kan få slippa bli förkyld den här gången! Så där ja. Lite positivt tänkande en vanlig sketen vardag i februari. Kan ju vara precis det vi behöver och önskar oss - eller hur?

Australien och Kina. Den delen av globen är i fokus hela tiden nu. Läste/hörde ni om de som bekämpade eld med eld i Australien? Fighting fire with fire, som det heter i låten. Det enda, drastiska, sättet att kunna rädda boningshuset ifråga från de hungriga lågorna. Ibland är gammal, nedärvd, beprövad kunskap det enda som hjälper. Ibland står den moderna vetenskapen sig helt slätt. Som när det gäller ett nytt virus, eller åtminstone en ny mutation av ett tidigare känt virus. Vi håller tummarna för att så få som möjligt ska behöva sätta livet till, innan det här virusutbrottet är under kontroll och immunitet har börjat bildas.

Och att vår moderna vetenskap - parat med mycket mer välutvecklade, gränsöverskridande samarbeten - ska fortsätta göra framsteg och landvinningar världen över, så att inte någon enda ska behöva sätta livet till i framtiden - i alla fall inte på grund av bristande lokala resurser.

Det är den stora bokmånaden och jag plockar fram några varma, viktiga ord jag vill lusläsa, om och om igen. Handbok för demokrater. Och en bok med texter som hyllar träden. Och så ett citat ur den tredje då, så att ni förstår varför den här alldeles lagom tjocka boken bara måste bläddras i, om och om igen:

"... Senare, när alla sagt 'God natt' och 'Tack för i dag' till Christoffer Robin, gick Nasse och Puh hem mycket tankfulla, och en lång stund var det tyst.

- När du vaknar på morgonen, Puh, sa Nasse slutligen, vad är det första du säger till dig själv?

- 'Undrar vad vi får till frukost?' sa Puh. Vad säger du, Nasse?

- Jag säger: 'Jag undrar, vad det ska hända för något spännande i dag?' sa Nasse.

Puh nickade tankfullt.

- Det är samma sak, sa han. ..."

Nalle Puh! Och hans kloka och underfundiga vänner, de kanske största filosoferna av dem alla.

Annars läser jag lite om många av de stora filosoferna. En del gillar jag, en del gillar jag mindre. Precis som med dagens stora tänkare, har historiens vise män varit mer eller mindre människovänliga och humanistiskt lagda. Historiskt sett saknar vi den viktiga feministiska aspekten, och det kan vi kanske i viss mån förstå och förklara med att de inte visste bättre. Eller är det förstående förhållningssättet, till de klokaste av de kloka genom tiderna (många gånger enligt egen utsago och eget tycke...), att låta dem komma alltför lättvindigt undan? Bra fråga.

Hur som helst sitter tre av 10-gruppens medlemmar där i boken bredvid de stora filosoferna och ser så där underbart sjuttiotalsaktiga och fundersamma ut. Önskar så att jag kunde ta närmaste tidsmaskin bakåt och ta en kopp te i deras sällskap. Fråga i vilka banor nästa färgglada mönsterkollektion kommer gå i och så. Grönt och orange? Ja, hoppas det! Favoritkombination som lever kvar ända in i 2020-talet. Ni har väl koll på att de är lika gamla som jag, va? Riktigt gamla är vi. Tio-gruppen och jag alltså. Tio-gruppen fyller femtio! Inte dåligt, tala om hållbara tyger och mönster. Fanfarer och ballonger och grattis grattis på er!

"... Det var 1970-tal och begrepp som solidaritet och gemenskap låg i luften. ..."

Ska jag ta den där apelsinen nu då kanske? Hm. Vilken jätte-citrus. Ska nog kolla om mannen vill dela.

<3
/helena

ps Såg ni Agenda igår (2 feb)? Jag blev så illamående att jag ville kräkas. Nej, inte över den långa, informativa delen som handlade om corona och dess olika aspekter och följder och allt forskarna ännu inte vet, utan över det där andra. Kräkreflexen satte in rejält, när vi än en gång tvingades höra vita privilegierade män sitta och uttala sig tvärsäkert över vad som är det värsta som kan hända ett barn under uppväxten. Och. Och uttala sig lika tvärsäkert i abortfrågan, som om de själva hade varit gravida så där jättemånga gånger i sina egna liv och kroppar. Alltså, hur ska vi orka med den här konservativa - för att uttrycka det snällt - vågen som flyger som en farsot över hela världen just nu? Hur ska vi mota bort dessa förlegade män (och tyvärr en hel del kvinnor) - och deras lika förlegade åsikter? Om någon har svaret på DEN frågan, då borde väl det vara skäl nog för ett fredspris? Eller två.

pps Boken, där bland annat 10-gruppen presenteras, heter Svenska Formrebeller och är skriven av Carolina Söderholm.

Inga av vårt hems textiler ovan har signaturen 10-gruppen, är jag rädd. Men här hemma finns flera mjuka, fina saker från bland annat Borås Cotton och Horred. Och, såklart, en massa loppisfyndade textilier som heter duga!