torsdag 20 februari 2020

Ta vårt småsunkiga badrum som exempel


Jo, jag använder tops, ibland. Har iofs snålat in och så. Köper de med pappersstång. Och ekologisk bomull.


Vi köper inte alltid det bästa toapappret ur klimatsynpunkt, det gör vi inte. Men å andra sidan använder jag två gamla handväskor att förvara diverse bra-att-ha-i-badrummet-grejer. En av väskorna är en riktig gammal tantväska, funkar finfint till badrumsförvaring i den mindre skolan.


Vi köper inte de miljömässigt bästa tandborstarna alla gånger, det gör vi inte. Men å andra sidan är mitt favoritbadlakan en avlagd bomullsgardin och de gröna ljuslampetterna köpte jag på Myrorna för säkert tjugofem år sedan. Hej, förresten! Rufsigt fokus på mig här idag. Som alla dagar...

Vad vill jag då ha sagt med det här egentligen? Jo, jag tycker inte om miljöhysterin som råder nu. Nu, nu, nu. Jo, visst det är bråttom. Vi måste ändra och vända och så, men ändå. Kom igen, lugna ner er. Det är en dag i morgon också. Miljöförstöringen började inte igår. Och inget blir bättre för att några hetsar som galningar. Jag tror på att tänka till, hela tiden. Inte bara just nu när det verkar ha blivit en trend att gå runt och vara panikslagen 24/7.

Jag vårstädar vårt gamla, småsunkiga standardbadrum lite. Byter ut några tråkiga plastgrejer mot några av mina vintage-inköp. Använder ett par fina värmeljushållare som förvaring till smått och gott. Kommer på att tandborstarna kan luta sig mot knivställen från Lindshammar. Försöker tänka ut nya användningsområden till det vi redan har. För inget, inget i hela stora, vida konsumtionsvärlden är så miljöovänligt som att inte först använda det man redan har.

Mannen använder engångshyvlar i plats ibland, det gör han. Av ren bekvämlighet. Och tandborstglaset som de står i är av plast. Hård retroplast. Plast är inte bara dåligt. Visst plastbantar vi också här hemma, men en del saker funkar bäst i plast. Gäller bara att återvinna bra och utveckla de olika plastmaterialen mer.

Förvaringshinkarna har jag också haft i mer än 20 år, de bara går och går och går aldrig sönder. DET är också miljövänligt. Att använda sina saker tills de inte går att använda längre är bra. Riktigt bra.

<3
/helena

ps Och du, gör lite som DU känner. Känn efter i maggropen vad DU kan och vill bidra med. Visst, fakta är bra, men ibland tar snacket/miljötrenderna över helt och all känsla av sunt förnuft och gammal nedärvd kunskap känns då som bortblåst.

Hitta DINA vägar framåt. Lyssna inåt också, inte bara på alla som larmar och går på (även om många av dem naturligtvis besitter och förmedlar mycket klokskap också).

Jag försöker lyssna till det jag alltid vetat är bra; måttfullhet. Vi har till exempel alltid bott litet - utrymmessnålt och kvadrateffektivt, som man säger. Vi har aldrig städat överdrivet ofta eller mycket, vilket också spar på jordens resurser i förlängningen - och nej, det betyder inte att jag tycker att man ska låta allt sunka igen helt. Men städa med måtta och lätt fuktad trasa. Säger hon som gärna slösar lite för mycket på både tvål och vatten. Fy, på mig! Men jag är duktig på att städa i förbifarten. Jag städar alltid lite, för att slippa städa mycket sen. Tvättar till exempel ofta händerna i milt diskmedel och passar då på att ta ett krafttag i handfatet samtidigt. Samma sak när jag duschar. Nej, inte riktigt samma sak, men jag brukar passa på att städa i och runt badkaret när jag ändå duschar.

Inga kommentarer:

Skicka en kommentar