Vad då noll? Nej du, här kommer inte mindre än åtta aktuella bilder från det lilla hemmet fullt av redan använda saker. Som räfsan där. Eller räfshuvudet. Det har bara ett litet kort skaft, men det lilla som finns är finare än fint. Fint som snus, som de sa. Välanvänt, vackert slitet trä, med den blåaste färgen kvar där längst upp.
Skräpandes i en diverselåda hittade jag det här dekorationsriset, eller vad det är? Risigt är det i alla fall. Kom på att det ser ut lite som hö. Åtminstone hö-ish. Alltså. Räfsa plus hö. Hur fint?
Höll ju på och plockade bland mina vykort häromdagen. Då fann jag de här tre. Uppenbarligen utrivna ur något sådant där sammanhängande vykortshäfte en gång i tiden. Så snygga tillsammans. Färg- och formmatchning när det är som bäst. Måste bara hitta någon ledig väggyta att fästa upp dem på. Hm.
På tal om att fästa upp... Det här kan vara en av mina allra knasigaste återanvändningsidéer hittills, och då vet ni ju ändå att det finns en hel del knasigheter att välja på... Haha. Hittade ett par evigt blommande rosor bland mina collage-bilder. Fäste upp dem på en överbliven pinne/busk-gren, med hjälp av ett par gem. Och i ett trollslag - simsalabim bara - så har man en ständigt blommande blomma! Den blommar dag...
...och natt. Äsch, lite konstigt arrangemang kanske, men det är bara så länge. Tills jag hittar något annat roligt att sticka ner där, i den gamla flugfällan som jag med stor glädje har förvandlat till vas, ni vet.
Några av de där spretiga, överblommade, regntyngda schersmin-grenarna som jag tog in för någon vecka sedan, ser ni här. Bladen har torkat och vissnat nu, men istället för att bara slänga ut hela härligheten, rensade jag bort all ful grönska och behöll grenverket. Gör ju sig rätt bra där, i den gamla damejeannen ju.
Vilket åskregn vi hade igår! Regnet skapade en gråvit vägg, en regnvägg som var lika tät som morgondimma eller kvällens älvdans över ängarna. Hur mäktigt som helst. Och grönskan vred sig som i plågor. Kanske hade grenverken verkligen ont? Jag menar, grönskan kan knappast tillgodo se sig vatten som kommer till den med sådan fart och hastighet. Snabbt spöregn är inte alls lika bra som långsamt strilande såklart.
Men ändå. Finns inget som är så härligt som att ta en promenad i häftigt regn. På sommaren alltså, när det är lagom varmt även om man råkar bli genomblöt.
Här ovan har jag försökt fånga känslan av att stå precis under ett träd. Eller sitta under, i dess trygga skugga.
Den där känslan av att befinna sig inuti själva det gröna. Världens bästa tak - en gammal trädkrona. (Fast inte att leka med - eller under - när det blixtrar och dundrar nära intill).
Mixed media, som det kallas. Jodå. Jag både målar - analogt och digitalt - och håller på att bolla en del med kollage. Här ser ni två favoriter i repris. Mitt foto på mannen och den praktfulla kaffekannan, plus en utriven tidningssida med ett botaniskt blad på. Funderar. Borde de inte kunna sättas samman på något bra sätt? Jo.
Visst. Många hållbara evighetsblommor. Risiga grejer. Och falskt hö. Men i den stadiga lilla Ruda-vasen ståtar en livs levande stickling. Fint så.
Sköt om er.
<3
/helena
ps Mer grönt och hållbart är på ingång. Håller som bäst på och lurar på nästa Fem särskilt fina. Kommer in på en blogg nära er, så småningom.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar