Hej där, höll nästan på att glömma bort er idag. Sorry, men den här veckan har varit mer än busy. Busy på ett bra sätt. Har skrivit något jag tänkt skriva länge, det blev väl ganska bra, tror jag. Okej, åtminstone. Har också påbörjat ett fototema jag lurat på länge, nu har jag sakta joggat igång den idén. Hade nästan tänkt dela någon liten bild med er därifrån, men jag hann inte gå igenom alla och välja ut till er. Det är över hundra foton som ska sorteras fram och bort och in. Puh. Men ett roligt puh, som sagt.
Har er vecka varit bra? Det hoppas jag. Hoppas att ni orkat, fast vi hör om unga människor som dör på onödiga sätt nästan varje dag. Åtminstone känns det ju så emellanåt. Och alla våra (många gånger äldre och sköra) medmänniskor runt om i världen som kämpar för sina liv i viruset vi alla kan namnet på.
Och sjukvårdpersonalen som går på knäna av överansträngning till följd av ökad smittspridning i öst och även en del i väst. Suck och stön. Vi tänker på er. Hjältar. Det är ett för dåligt ord vid det här laget, för att beskriva det ni gör.
Önskar så att alla som lever i länder där det finns gott om vaccin gick och tog det. Och att de rika länderna skärper till sig och jämnar ut vaccin-orättvisan i världen. Dela med er - oss - nu! Även om det är väldigt sent att låtsas solidariska och givmilda från många egoistiska håll, är det väl bättre sent än aldrig? Skärpning!
Och ja, jag vet att många av världens rika länder skänker överflödiga/överblivna vaccindoser nu, men det är för lite och för sent. Det här viruset har verkligen satt fingret på exakt hur orättvis och egoistisk världen är. Det gör en ju lite ledsen, eller hur?
Sedan har vi allt det bra också. Som att mannen kunde börja spela på ett av sina äldreboenden i veckan som gick. För första gången på väldigt länge fick han underhålla inomhus. Försiktigt, försiktigt glädjer vi oss. Ett litet försiktigt framsteg i taget. Eftersom han jobbar med många barn och unga också, måste det finnas aktsamhet i samröret med de äldre.
Vi, som i vi alla, vet ju faktiskt inte säkert hur mycket vi smittar andra, trots att vi är vaccinerade, trots att vi inte känner av några symtom. Och det gäller ju oss alla, som sagt. Särskilt vi som, direkt eller indirekt, möter många människor i vardagen bör ju fortsätta iaktta viss försiktighet bland våra äldreäldre framförallt.
Vi alla får tänka oss för när vi umgås mer inomhus framöver, i stundande vintertider, för vi vet ju inte alltid vem som är vaccinerad eller inte, när vi möts där ute i offentlig inomhusmiljö och så, menar jag. Och inga vacciner är ju hundraprocentiga. Bla bla bla, jag hör ju hur jag låter, när jag upprepar allt det där ni redan vet, sedan länge. Tyst på mig. För nu är det ju helg, vetja!
Sköt om er.
<3
/helena
ps Jahaja. Hade funderingar på att komma med något filmtips också, men sedan kom jag på att de filmer vi har sett har varit lite hemska och så, bra också, men hemskt bra. Haha, det lät fel, men låt mig uttrycka det så här: Vi har sett ett par väldigt bra filmer den senaste tiden, men de har varit ganska realistiska, för att inte säga grafiska, och jag tror inte att det är vad vi behöver just nu. Jag tror vi behöver lite snäll vintage bara. Därför bjuder jag er på en välbekant vintage-vy från vårt hem bara. Och solens vackra väg genom saker och ting.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar