Hallå där. Titta vem som står där och pekar lite ofint åt oss. Men jag tror han har något viktigt att säga. Vad?
Glöm inte bort att det är den rosa månaden? Ja, det vill han självklart påminna oss om, också. Men här handlar det mer om att skänka grejer.
Även ett litet bidrag kan göra stor skillnad där ute i den stora återanvändningsvärlden.
Det är mycket snack nu, men det är verkstad och handlingskraft som vi behöver. Handla mindre. Handla färre saker och ting, det är det enda hållbara. Även om jag älskar tingen med patina och skav och sånt lika intensivt som alltid. Kärleken till vintage och second hand håller i alla väder, åtminstone i min värld. Hur är det med din?
Oj då. I vilken konstig ordning har jag lagt de här bilderna egentligen? Är ju lite ovan vid det längre formatet, på grund av att jag har haft en kamera som strulat så länge. Nu, när jag börjar bli sams med min reservkamera, hoppas jag det blir ändring på det. Några inlägg med fler bilder hoppas jag att det ska bli här framåt. Vi får väl se. Det ni ser här är i alla fall den tillhörande hållaren för värmeljus, som kan sättas inuti glaslyktan som ni ser på översta fotot. Och en grön och skön kruka, som vi också skänkte vidare.
Borde kanske vända den rosa sidan utåt nu då? På den otroligt fina väggbonaden i textil. Den som aldrig verkar hitta sin plats här hemma, den som är alldeles för spännande i sitt uttryck för att reduceras till att kallas bonad.
Ett verkligt textilt konstverk är det ju. Och i höst ska jag verkligen försöka ta ett nytt krafttag och leta upp en plats där den får komma till sin rätt här hemma, annars måste jag skänka den vidare - och det vill jag ju inte.
Kanske ska jag ta er till hjälp? För att hitta den ultimata platsen åt den? Vad säger ni? Ska vi hjälpas åt? Om vi inte med gemensamma krafter lyckas hitta rätt plats åt den här i vårt hem, då skänker jag den vidare. Utan att blinka, det lovar jag er. (Vad har jag nu lovat...?) Men det där får vi prata mer om en annan gång. Nu måste vi vidare i den här utbroderande texten.
Titta, där står han ju, den lille mannen. Med de gamla sakerna som sorterats ut och ska få göra ny nytta.
Vad hände här då? Jo, här har mannen just släppt glaslyktan på marken. Nej, inte vårdslöst och dumt, men snabbt och lite smått hysteriskt, eftersom han tyckte att han såg en lapplisa och vi hade slarvat med att lägga i pengar eftersom vi, citat mig: "Bara ska stanna till jättesnabbt och fota lite."
Om man inte har något annat ärende som kan rättfärdiga att man tar bilen till stan, eller är en friskus som cyklar och går även med otympliga kassar och så, hämtar många av second hand-affärerna gärna det hela och rena du vill skänka. Kan ju vara bra om man vill skänka möbler och så. Bara att ringa dem då.
Gärna små och nätta möbler, lätta att sälja vidare. Kolla bara att de du ringer till verkligen vill ha just det du vill skänka. Alla som ägnar sig åt att sälja second hand säljer inte möbler i första hand. Hehe. Inte i andra hand heller då alltså.
He's back! Det var visst ingen lapplisa, bara en vanlig nisse som gick förbi med nitisk uppsyn, enligt mannen.
Men kolla, Askungen var visst också ute på höstutflykt bland alla lönnlöven. Fast vi såg bara skon. Den ena.
Kanske hade Cinderella redan hunnit in och värma sig? I höstmyset. Anyway. De rosa skärmarna, hur gick det med dem då? Jo, de får stanna kvar här hemma ett tag till.
Provade en av dem här, på sladden med bara en led-lampa. Blev ju ganska bra. Ser ut lite som en hink. Har fortfarande en liten tanke om att göra något annorlunda med de här två loppade lampskärmarna. Kommer tid och allt det där. Fint här vid skänken så länge då.
Men en hel del annat fick lämna hemmet nu. En del hyfsade grejer, en del något mindre hyfsade kanske, men säljbara allihop. Tror jag. Hoppas jag.
Såg att bästa Elsa B hade gjort ett sådant behjärtansvärt och kunnigt inlägg om second hand/antikt/vintage i Stockholm. Såg att hon bland annat hittade en riktigt läcker sak i tenn - och en spegel i tenn också, tror jag.
Tenn är ju på tapeten igen. Och jag gillar ju den grå metallen, alltid. Även om den är skör och lätt bucklar sig ibland. Tennpest är också trist, så det pratar vi inte mer om nu, men jag måste säga att jag (till skillnad från några av dem som kommenterade inne hos den välkända vintage-experten) inte tyckte priserna på det som visades från Stockholmsbutikerna var speciellt dyrt. Det är ju ändå Stockholm vi snackar om här. Där det finns en massa snygga och spännande grejer att välja på.
Här, i den lilla storartade småstaden, kan det vara svårare att hitta lika många sköna och begagnade ting, därför är det ju desto viktigare att vi hjälps åt att finna och lämna in fina vintage-saker, de som vi inte använder längre. De som fortfarande är ganska fina, men som vi kanske har tröttnat lite på. Eller inte hittar någon plats åt längre.
Där är han ju igen, seriefiguren. Och pekar lika ofint. Tror han vill säga oss att det vore bra om vi skänkte fler grejer som passar på hösten nu. Ljuslyktor och sådant. Ljusstakar och halsdukar. Han tycker nog vi ska börja leta fram advents- och julsaker som vi inte använder längre. Ja. Jag har i alla fall gjort mitt. Eller nej, det finns ju alltid något mer att leta fram förstås. Att skänka vidare.
Sköt om er.
<3
/helena
ps På tal om mannen. På tal om Askungen. Minns ni den här roliga grejen som vi gjorde? Mannen kom på den lilla lustigheten, och jag illustrerade. Lite kul. Lite gulligt. Och lagom barnsligt? Ja!
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar